Trump hotar Demokraterna med en 200 år gammal undantagslag

I förra veckan trappade USA:s president Donald Trump upp sin retorik mot demonstranterna som har protesterat i flera amerikanska städer sedan George Floyds död i maj. Trump hotade med att använda en historisk undantagslag för att skicka militär till städer som Chicago och Portland, där protesterna fortsätter och där lokala myndigheter styrs av demokratiska borgmästare.

Presidenten hänvisade specifikt till ”Insurrection Act” från 1807, en lag som under särskilda omständigheter ger presidenten befogenhet att sätta in federala trupper för att hantera civila oroligheter. Lagen har använts vid ett fåtal historiska tillfällen, senast under Los Angeles-upploppen 1992, men är extremt kontroversiell eftersom den kringgår den traditionella maktdelningen mellan delstater och federala myndigheter.

Trumps fokus riktas särskilt mot städer som Chicago, där våldet har eskalerat under sommaren, och Portland, där protester mot polisvåld och rasism har pågått i över två månader. Båda städerna har demokratiska borgmästare som Trump öppet har kritiserat för att vara ”svaga” och ”inkompetenta” i hanteringen av situationen.

Till skillnad från tidigare hot från presidenten bedömer politiska analytiker att Trump denna gång kan vara mer benägen att verkställa hotet. Situationen sammanfaller med hans sjunkande opinionssiffror inför presidentvalet i november, och en hård linje mot demonstranterna ses av många som ett försök att stärka hans profil som ”lag och ordning”-kandidat.

Juridiska experter är dock oense om huruvida Trump har den konstitutionella rätten att använda lagen i detta sammanhang. Traditionellt har ”Insurrection Act” endast använts på begäran av delstatens guvernör eller när delstatsregeringar har misslyckats med att skydda medborgarnas konstitutionella rättigheter.

Oregons guvernör Kate Brown har uttryckt stark kritik mot presidentens hot och betonat att federal närvaro i Portland bara har förvärrat situationen. ”President Trump använder federal trupp som sin personliga armé,” sade Brown i ett uttalande förra veckan.

I Chicago har borgmästare Lori Lightfoot också avvisat presidentens påståenden om att staden är utom kontroll. Medan våldet har ökat, särskilt under sommarmånaderna, hävdar Lightfoot att situationen kräver långsiktiga sociala lösningar snarare än militär intervention.

Den spända situationen har skapat oro bland konstitutionella jurister och historiker. Professor Stephen Vladeck vid University of Texas Law School påpekar att ”användningen av militär mot amerikanska medborgare på amerikansk mark är precis det scenario som grundlagsfäderna försökte förhindra genom maktdelningsprincipen.”

Samtidigt visar opinionsundersökningar att amerikanerna är splittrade i frågan. En nyligen genomförd undersökning från Pew Research visar att 58 procent av republikanerna stöder idén att sätta in militär för att hantera protesterna, medan endast 16 procent av demokraterna delar denna åsikt.

För lokala myndigheter i de berörda städerna skapar situationen ett komplext dilemma. Å ena sidan behöver de hantera verkliga problem med våld och vandalism under vissa protester, å andra sidan vill de undvika den eskalering som federal närvaro potentiellt kan leda till.

Erfarenheter från Portland, där federal polis under några veckor i juli greppade demonstranter och förde dem till omarkerade fordon, visar att federal närvaro kan leda till ökad spänning snarare än lugn. Demonstrationerna i Portland växte avsevärt efter att de federala agenterna anlände.

Historiskt sett har ”Insurrection Act” använts i situationer som Little Rock-krisen 1957, då president Eisenhower skickade trupper för att skydda svarta elever som integrerades i tidigare segregerade skolor, och under upploppen i Detroit 1967. Varje gång har det varit ett extraordinärt beslut som har påverkat det amerikanska samhället långt efter händelserna.

Medan den politiska temperaturen fortsätter att stiga inför höstens presidentval, förblir frågan om Trumps hot kommer att verkställas obesvarad. Det som står klart är att ett sådant beslut skulle markera en betydande eskalering i den redan polariserade politiska situationen i USA och potentiellt skapa ett prejudikat för framtida användning av militär makt mot amerikanska medborgare.