Trump trappar upp retoriken om Grönland

Det amerikanska intresset för Grönland eskalerar i diplomatisk kris

Den amerikanske presidenten har under de senaste dagarna markant trappat upp sin retorik kring Grönland. Under helgen hotade han åtta europeiska länder, däribland Sverige, med strafftullar om inte USA tillåts köpa ön.

Reaktionerna från det internationella samfundet har varit både snabba och kraftfulla. EU-ländernas ledare har presenterat en enad front mot hoten, där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emmanuel Macron tydligt markerat sitt motstånd. Macron har föreslagit användandet av vad han kallar EU:s ”handelsbazooka”, åtgärder som skulle innebära betydande begränsningar för amerikanska företags tillgång till den europeiska marknaden.

Inom EU förbereds nu motåtgärder i form av egna tullar, även om de 27 medlemsländernas ambassadörer efter ett krismöte i söndags uttryckte att en diplomatisk lösning fortfarande är att föredra. Mötet sammankallades med kort varsel efter de amerikanska hoten, vilket visar på krisens allvar.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har enligt uppgifter från hans kansli haft ett direkt telefonsamtal med den amerikanske presidenten. Under samtalet ska Starmer ha betonat att ”det är fel att lägga tariffer på allierade i syftet att öka säkerheten för Natoallierade” – ett tydligt avståndstagande från den amerikanska strategin.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har engagerat sig i frågan. I ett inlägg på sociala medier-plattformen X meddelade Rutte att han samtalat med den amerikanske presidenten och att man ”fortsätter att titta på säkerhetssituationen i Arktis”, en formulering som antyder en pågående dialog kring de geopolitiska aspekterna av konflikten.

Kritiken mot den amerikanska presidentens agerande kommer inte bara från internationellt håll utan även från hans eget parti. Michael McCaul, republikansk ledamot i representanthuset, varnade under en intervju med ABC News att en militär intervention för att överta Grönland skulle kunna innebära slutet för Nato-alliansen.

”Sanningen är att presidenten har full tillgång till Grönland för att skydda oss mot alla hot. Att han vill köpa Grönland är en sak. Men att invadera skulle innebära att artikel 5 ställs på huvudet, och Nato krigar mot sig självt,” förklarade McCaul i intervjun, med hänvisning till Natos centrala försvarsartikel.

Under helgen besökte även en blocköverskridande delegation från den amerikanska kongressen Köpenhamn för att visa sitt stöd till den danska regeringen, ett tydligt tecken på att presidentens linje inte har fullt stöd inom det amerikanska politiska systemet.

Trots den omfattande kritiken fortsätter den amerikanske presidenten på den inslagna vägen. I ett nytt utspel på måndagen anklagade han Danmark för passivitet gällande säkerheten kring Grönland: ”Nato har i 20 år sagt till Danmark att ’ni måste få bort det ryska hotet från Grönland’. Tyvärr har Danmark inte kunnat göra något åt saken. Nu är det dags, och det kommer att göras,” skrev presidenten på sin plattform Truth Social.

Han har tidigare hävdat att farvattnen kring Grönland är fulla av ryska och kinesiska fartyg – påståenden som tillbakavisats av forskare som den danska tidningen Politiken konsulterat, enligt rapportering från TT.

Efter de senaste tullhoten mot de åtta länder som skickat militär personal till Grönland har Tyskland redan agerat genom att meddela att deras uppdrag är slutfört och att de kallar hem sin militär. Enligt Washington Post betraktas detta som en eftergift till den amerikanske presidenten.

De aviserade tullarna på 10 procent ska enligt presidenten träda i kraft från den första februari, men det kvarstår många praktiska oklarheter kring implementeringen. EU-tjänstemän påpekar att eftersom unionen fungerar som ett gemensamt handelsblock går det inte att införa selektiva tullar mot enskilda medlemsländer – en sådan åtgärd skulle med nödvändighet drabba hela unionen.

Parallellt med den diplomatiska krisen pågår en rättslig prövning i USA:s högsta domstol gällande lagligheten i presidentens användning av tullar som påtryckningsmedel. En dom i detta mål väntas inom kort, vilket kan få avgörande betydelse för krisens fortsatta utveckling.