Tusentals grips under razzior i Iran: ”Ingen vet var de förs”

Efter de omfattande protesterna som skakat Iran har landets civilklädda säkerhetsstyrkor inlett en massiv våg av gripanden, enligt uppgifter från aktivister. Tusentals personer har under de senaste dagarna förts bort till hemliga fängelseanläggningar som en del av regimens försök att kväsa den växande oppositionsrörelsen.

”De försöker sprida skräck i samhället,” berättar en aktivist för nyhetsbyrån Reuters under anonymitet av rädsla för repressalier. ”Gripandena sker ofta nattetid, utan häktningsorder och med minimalt utrymme för de anhöriga att få information om var deras familjemedlemmar befinner sig.”

Protesterna, som ursprungligen utlöstes av ekonomiskt missnöje och bristande politiska friheter, har utvecklats till den största utmaningen mot det iranska ledarskapet på flera år. Demonstrationerna har spridit sig från huvudstaden Teheran till dussintals städer runt om i landet.

Människorättsorganisationer varnar för att de som grips riskerar att utsättas för tortyr och omänsklig behandling i dessa inofficiella anläggningar. Internationella Amnesty har dokumenterat flera fall där frihetsberövade personer hålls isolerade utan tillgång till juridiskt biträde eller kontakt med omvärlden.

”Detta är ett välkänt mönster från den iranska regimen,” förklarar Shirin Ebadi, iransk människorättsaktivist och tidigare Nobelpristagare i fred, till internationella medier. ”När protesterna blir för omfattande tillgriper de massarresteringar för att tysta kritiska röster och avskräcka andra från att ansluta sig.”

Den iranska regimen har samtidigt intensifierat sin kontroll över internet och sociala medier för att begränsa spridningen av information om protesterna och gripandena. Flera områden i landet har upplevt periodvisa nedstängningar av mobilnätet och begränsad internettillgång.

Regimens officiella hållning är att protesterna är uppviglande verksamhet orkestrerad av utländska fiender. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, har i statliga medier beskrivit demonstranterna som ”fiender till staten” och antytt att de står i förbund med västländer för att destabilisera landet.

De senaste händelserna har väckt stark internationell kritik. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt ”djup oro” över rapporterna om godtyckliga frihetsberövanden och uppmanat de iranska myndigheterna att respektera medborgarnas rätt till fredliga protester.

EU:s utrikespolitiska talesperson har också fördömt den hårda repressionen och krävt ett omedelbart stopp för våldet mot demonstranter. Flera europeiska länder, däribland Sverige, har kallat upp Irans ambassadörer för att framföra sin kritik mot situationen.

Protesterna har satt strålkastarljuset på den växande frustrationen bland den iranska befolkningen. Med en inflation på över 40 procent, utbredd arbetslöshet och ett försvagat värde på den iranska valutan, har många iranier fått se sina ekonomiska förutsättningar drastiskt försämras de senaste åren.

”Det handlar inte längre bara om ekonomin,” berättar en 29-årig lärare från Isfahan för en utländsk nyhetskanal via krypterade meddelanden. ”Folk kräver grundläggande friheter, ett slut på korruptionen och en regering som representerar folkets intressen snarare än en ideologi.”

Särskilt oroande är rapporterna om att ungdomar och studenter utgör en stor del av de frihetsberövade. Enligt lokala aktivistgrupper har säkerhetsstyrkor genomfört riktade räder mot universitetsområden där protesterna varit särskilt intensiva.

Experter på iransk politik menar att regimens hårda tag riskerar att ytterligare radikalisera oppositionen. ”Varje ny våg av förtryck skapar fler antagonister till regimen,” säger Ali Vaez, Iranexpert vid International Crisis Group. ”Den iranska ledningen ser ut att ha få verktyg kvar förutom råstyrka för att bemöta det växande missnöjet.”

Irans inrikesministerium har avfärdat rapporterna om massarresteringar som ”fientlig propaganda” men har samtidigt bekräftat att ”orosstiftare” har gripits. Enligt officiella uttalanden handlar det om ”lagliga åtgärder mot individer som hotar nationens säkerhet”.

Medan protesterna fortsätter att flamma upp på olika platser i landet, växer oron för att situationen kan eskalera ytterligare om regimen fortsätter sin hårda linje. För de tusentals som nu befinner sig i regimens hemliga fängelser är framtiden högst oviss.