Två Nato-skeptiker i täten i Frankrike – kan påverka samarbete med Sverige

På måndag anländer Frankrikes president Emmanuel Macron till Stockholm för att tillsammans med statsminister Ulf Kristersson underteckna ett historiskt försvarsavtal. Affären gäller köpet av fyra franska fregatter till ett värde av cirka 44 miljarder kronor, vilket blir ett av de största enskilda försvarsinköpen i Sveriges historia. I samband med besöket kommer länderna även att signera ett bredare ramavtal om försvarsindustriellt samarbete och operativa förmågor.

Besöket sker mot en bakgrund av ett allt mer osäkert säkerhetspolitiskt läge i Europa. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har både Sverige och Frankrike intensifierat sitt försvarssamarbete. I mars presenterade Macron en uppdaterad kärnvapendoktrin där han öppnade för en utökad dialog med allierade länder om Frankrikes kärnvapenavskräckning. Detta initiativ, som Macron kallat för ”framskjuten avskräckning”, innebär att utvalda partnerländer skulle kunna få ökad insyn i och samarbete kring det franska kärnvapenprogrammet.

Frankrike befinner sig dock i en politiskt turbulent period. Landet står inför ett presidentval 2027, och opinionsmätningarna visar ett dramatiskt politiskt landskap där två Nato-skeptiska kandidater leder. Enligt färska siffror från institutet Ifop-Fiducial toppar högernationalisten Marine Le Pen med 33 procents väljarstöd. Le Pen, som historiskt haft nära band till Vladimir Putin, har efter invasionen av Ukraina distanserat sig från den ryske presidenten. Hon kvarstår dock i sin kritik mot Natos militära struktur och vill att Frankrike lämnar alliansens gemensamma kommandokedja.

Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, som samlar 16 procents stöd, har uttryckt en försiktigt positiv inställning till Macrons kärnvapeninitiativ men varnar samtidigt för risken av en upptrappning med Ryssland. Mélenchon, som företräder partiet Det okuvade Frankrike, har varit tydlig med sin ambition att Frankrike ska lämna Nato och i stället stärka relationerna med Kina. Han betraktar Nato som ett amerikanskt maktinstrument och har argumenterat för att USA delvis provocerat fram Rysslands aggression mot Ukraina.

I mitten av det politiska spektrumet återfinns Édouard Philippe, Macrons tidigare premiärminister, med 14,5 procents stöd. Philippe representerar en kontinuitetslinje i fransk utrikespolitik med fortsatt stöd till Ukraina och en tuffare hållning gentemot Kina. Men han utmanas av trängseln i mitten där även Gabriel Attal, en annan av Macrons ex-premiärministrar, aspirerar på presidentkandidaturen med 8 procents stöd.

Den politiska oron i Frankrike har väckt frågor om landets framtida roll i den europeiska säkerhetsarkitekturen. Macrons besök i Stockholm sker således i en tid då både det franska ledarskapet och den europeiska försvarsförmågans framtid är föremål för intensiv debatt. Fregattaffären ses som en viktig signal om att det praktiska försvarssamarbetet fortsätter oavsett den politiska turbulensen – men samtidigt som ett tecken på att Europas säkerhet allt mer formas av nationella intressen och skiftande politiska landskap.