Ulf Kristersson: Sverige säger nej till Trumps fredsråd i nuläget

I den spända situationen kring Grönland reste Sveriges statsminister Ulf Kristersson med kort varsel till Davos i Schweiz på onsdagsmorgonen för att delta i Världsekonomiskt forum. Ett av hans prioriterade möten är med Kanadas premiärminister Mark Carney, där den pågående konflikten kring Grönland står högt på agendan.

”Förhoppningen från alla europeiska länder är uppenbar, att de amerikanska hotfullheterna upphör,” säger Kristersson till media på plats, och uttrycker därmed den oro som flera europeiska ledare känner inför situationen.

Spänningarna kring Grönland har eskalerat de senaste veckorna efter att USA:s administration under president Donald Trump återigen visat intresse för det strategiskt viktiga området. Trump anländer också till Davos under onsdagen, dock försenad på grund av ett tekniskt problem med presidentplanet Air Force One.

En särskilt omdebatterad fråga är Trumps nyligen presenterade ”fredsråd”, dit flera länder, inklusive Sverige, blivit inbjudna. På frågan om Sverige har besvarat inbjudan svarar Kristersson: ”Formellt har vi inte svarat. Tillsammans med andra europeiska länder kommer vi diskutera saken. Men som texten ligger just nu kommer Sverige inte att underteckna den.”

Detta försiktiga avvisande från svensk sida indikerar den balansgång som mindre nationer måste gå i förhållande till stormaktspolitik. Samtidigt är Sveriges position som alliansfri EU-medlem med nära band till NATO av särskilt intresse i konflikten.

Danmarks statsminister, som är en av få europeiska ledare som inte befinner sig i Davos, har tidigare gjort uttalanden som tyder på att NATO:s framtid som försvarsallians skulle vara hotad om USA skulle gå vidare med planer att annektera Grönland. Grönland är formellt en del av Danmark, men med omfattande självstyre.

När Kristersson konfronteras med den danska statsministerns uttalande väljer han en mer återhållsam ton: ”Jag tänker inte springa några händelser i förväg, jag tror att det är farligt att diskutera i de termerna. Vi manar nu till att komma tillbaka till vettiga diskussioner med varandra och sluta upp med hotfullheter.”

Denna diplomatiska formulering speglar Sveriges traditionella roll som medlare i internationella konflikter, men visar också på allvaret i situationen. Om spänningarna fortsätter att öka kan detta få långtgående konsekvenser för säkerhetsläget i hela den arktiska regionen.

Grönlandskrisen har flera dimensioner. Utöver de geopolitiska aspekterna finns betydande ekonomiska intressen kopplade till områdets naturresurser. Med smältande isar blir tidigare otillgängliga mineraltillgångar och oljefyndigheter allt mer åtkomliga. Dessutom öppnar klimatförändringarna nya farleder genom Arktis, vilket ändrar regionens strategiska betydelse.

För Sverige, med sina omfattande gruvnäringsintressen och stark position inom hållbar råvaruutvinning, kan utvecklingen i Arktis få betydande ekonomiska konsekvenser. Svenska gruvföretag följer noga utvecklingen kring tillgång till nya prospekteringsområden i regionen.

Världsekonomiskt forum i Davos har blivit en viktig arena för att diskutera denna kris, då det samlar ledare från både politik och näringsliv. Förutom de direkta diplomatiska förhandlingarna sker många informella samtal som kan påverka hur situationen utvecklas.

Under de kommande dagarna förväntas Kristersson ha flera bilaterala möten med andra europeiska ledare för att samordna en gemensam hållning gentemot USA:s agerande. Samtidigt rapporteras att Trumps närvaro i Davos har skapat en spänd stämning bland de europeiska delegaterna.

Medan världens ögon riktas mot Davos och de pågående förhandlingarna, fortsätter den grönländska befolkningen att befinna sig i en osäker situation där deras framtid diskuteras på den internationella arenan utan att de själva har särskilt mycket inflytande över processen.