Unga i uppror i Marocko – två skjutna till döds

Det marockanska folkets frustration kokar över i en våg av demonstrationer som svept över landet den senaste veckan. Tusentals unga marockaner har tagit till gatorna för att uttrycka sitt missnöje med regeringens prioriteringar. Protesterna tog en tragisk vändning under onsdagskvällen då två demonstranter sköts ihjäl av polis, vilket ytterligare spätt på spänningarna i landet.

Demonstrationerna, som främst drivs av unga marockaner, riktar sig mot vad de uppfattar som skeva prioriteringar från regeringens sida. De kräver ökade satsningar på grundläggande samhällstjänster som sjukvård och utbildning, områden som många anser har försummats under lång tid.

En särskild stötesten i protesterna är de omfattande byggprojekten som pågår inför fotbolls-VM 2030, vilket Marocko ska stå värd för tillsammans med Spanien och Portugal. Demonstranterna menar att dessa prestigeprojekt slukar enorma resurser som istället borde investeras i landets egna medborgare och deras välfärd.

”Vi behöver sjukhus och skolor, inte fler fotbollsarenor,” ropade demonstranter i Rabat, enligt ögonvittnen på plats. Liknande scener har utspelat sig i andra större städer som Casablanca, Marrakech och Tanger.

Marockos ekonomi har under de senaste åren präglats av svårigheter. Pandemin slog hårt mot landets viktiga turistsektor, och en långvarig torka har kraftigt påverkat jordbruket, som fortfarande sysselsätter en betydande del av landets arbetskraft. Inflationen har ökat levnadskostnaderna för många marockaner, medan lönerna inte följt samma utveckling.

Arbetslösheten bland unga är särskilt hög – över 30 procent i vissa regioner – vilket bidrar till den sociala oron. Många unga marockaner ser små framtidsutsikter i hemlandet, vilket lett till en ökad migration mot Europa.

Den marockanska regeringen har svarat på protesterna med en blandning av repression och löften om förändring. Inrikesministern Mohamed Hassad gick på torsdagen ut med en kommentar om de dödliga skotten: ”Vi beklagar djupt förlusten av liv och har inlett en utredning kring omständigheterna. Samtidigt måste vi upprätthålla ordningen i samhället.”

Mänskliga rättighetsorganisationer har uttryckt oro över polisens våldsamma bemötande av vad som beskrivits som övervägande fredliga demonstrationer. Amnesty International har uppmanat de marockanska myndigheterna att respektera demonstranternas rätt att protestera och att undvika övervåld.

Protesterna i Marocko kan ses som en del av en bredare trend i regionen, där ekonomiska svårigheter kombinerat med politisk frustration har lett till social oro i flera nordafrikanska länder. Experter pekar på att de påminner om den så kallade Arabiska våren 2011, även om omfattningen hittills är betydligt mindre.

”Det vi ser är en generation som kräver sin plats i samhället,” förklarar Rachid Tlemçani, professor i statsvetenskap vid universitetet i Alger. ”De unga marockaner som protesterar ser hur staten investerar miljarder i infrastruktur för ett fotbolls-VM, medan de själva har svårt att få jobb eller tillgång till grundläggande sjukvård.”

Fotbolls-VM 2030 har blivit en symbol för det som många demonstranter ser som felriktade prioriteringar. Enligt officiella siffror planerar Marocko att investera motsvarande omkring 95 miljarder kronor i infrastruktur kopplad till evenemanget – pengar som demonstranterna anser borde omfördelas till mer akuta behov.

Kung Mohammed VI, som har styrt landet sedan 1999, har hittills inte kommenterat de pågående protesterna. Kungen, som har betydande makt i den marockanska konstitutionen, har tidigare navigerat genom politiska kriser genom att erbjuda reformer, men utan att ge upp sin centrala position i landets styre.

De närmaste dagarna väntas bli avgörande för hur situationen utvecklas. Oppositionspartier har kallat till ytterligare demonstrationer under helgen, medan regeringen har förstärkt säkerheten i större städer. Risken för ytterligare våldsamheter bedöms som hög om inte en dialog kommer igång mellan protestledare och myndigheter.