Uppgifter: Sverige inbjudet till Trumps fredsråd

I USA:s president Donald Trump har nu inlett sitt omtalade initiativ för ett internationellt fredsråd, med inbjudningar som skickats till ett stort antal länder världen över. Sverige är ett av de 49 länder som enligt Bloomberg har fått en formell inbjudan, tillsammans med EU som helhet.

När TT kontaktade statsminister Ulf Kristerssons kansli bekräftade pressekreterare Tom Samuelsson att frågan har inkommit: ”Vi har inte tagit ställning till det ännu. Just nu diskuteras frågan med våra europeiska vänner.”

Det som fått särskild uppmärksamhet är att även Rysslands president Vladimir Putin finns med bland de inbjudna, vilket Trump själv nu har bekräftat. Detta trots Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina, som för övrigt också finns med på listan över inbjudna nationer.

Fredsrådet beskrivs i amerikanska medier som ett alternativ till FN och verkar ha betydligt större ambitioner än att endast hantera situationen i Gaza. Formellt utgör rådet en del av fas två i den pågående vapenvilan mellan Israel och Hamas.

Det som gör initiativet särskilt kontroversiellt är kravet att länder måste betala minst en miljard dollar för permanent medlemskap. Dessutom skulle Trump själv, i rollen som ordförande, ha vetorätt i rådet. Dessa villkor har väckt frågor om rådets verkliga syfte och legitimitet.

Enligt Bloomberg planerar Trump att hålla en signeringsceremoni för fredsrådet redan på torsdag under Världsekonomiskt forum i Davos, där presidenten kommer att närvara. Detta visar på den brådska med vilken initiativet drivs framåt.

En annan kontroversiell aspekt är att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu också bjudits in, trots den omfattande kritik som riktats mot Israels agerande under kriget i Gaza. Att både Putin och Netanyahu inkluderas har lett till frågor om rådets trovärdighet som fredsbevarande institution.

Det råder fortfarande oklarhet kring om inbjudningarna riktas till länder som helhet eller till de specifika ledarna personligen. Detta är en viktig distinktion som kan påverka hur olika nationer väljer att förhålla sig till initiativet.

Vita huset har under de senaste dagarna också meddelat vilka amerikanska representanter som ska ingå i rådet. Bland dessa finns USA:s nye utrikesminister Marco Rubio, Trumps svärson Jared Kushner och USA:s särskilda sändebud i regionen, Steve Witkoff.

Även internationella profiler har tillfrågats, däribland Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair som redan tackat ja till att delta. Andra som uppges ha fått inbjudan är Argentinas president Javier Milei, Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi och Kanadas premiärminister Mark Carney.

För Sveriges del blir ställningstagandet till Trumps fredsråd en delikat fråga. Å ena sidan vill Sverige värna om sina relationer med USA, å andra sidan finns det uppenbara problem med legitimiteten hos ett råd som inkluderar ledare för nationer som för anfallskrig och där medlemskap förutsätter betydande ekonomiska bidrag.

Att svenska regeringen nu diskuterar frågan med europeiska partners tyder på att man söker en samordnad hållning inom EU, vilket skulle kunna ge ett starkare gemensamt ställningstagande gentemot den amerikanska administrationen.

Initiativet kommer i ett geopolitiskt känsligt läge med pågående konflikter i Ukraina och Mellanöstern, och visar på den nye amerikanske presidentens ambitioner att omforma internationella relationer och etablera nya maktstrukturer utanför traditionella institutioner som FN.