USA lämnar tiotals FN-organ och internationella samarbeten

USA lämnar 66 internationella organisationer i omfattande tillbakadragande

I ett drastiskt politiskt drag har USA meddelat att landet på en och samma gång lämnar 66 internationella organisationer och överenskommelser. Beslutet, som tillkännagavs i Kiev, inkluderar ett stort antal FN-organ och innebär en betydande förändring i amerikansk utrikespolitik.

Tillkännagivandet kommer vid en tidpunkt präglad av ökade internationella spänningar. Endast några dagar efter det kontroversiella maktövertagandet i Venezuela, där USA:s roll har ifrågasatts av flera länder, väljer den amerikanska administrationen att göra denna omfattande reträtt från internationella samarbeten.

Samtidigt har USA:s retorik gentemot Grönland blivit alltmer aggressiv. De diplomatiska relationerna mellan USA och Danmark, som Grönland tillhör, har försämrats markant under de senaste veckorna efter amerikanska antydningar om strategiska och ekonomiska intressen i den arktiska regionen.

Beslutet att lämna dessa internationella organisationer representerar ett av de mest omfattande tillbakadragandena från globala samarbeten i modern amerikansk historia. Bland de berörda organisationerna finns flera centrala FN-organ som under decennier har varit avgörande för internationellt samarbete inom områden som hälsa, säkerhet, miljö och mänskliga rättigheter.

Politiska analytiker pekar på att detta är en fortsättning på den isolationistiska linje som präglat amerikansk politik under senare år, med ett ökat fokus på bilaterala avtal istället för multilaterala samarbeten. Kritiker menar att detta skadar USA:s långsiktiga diplomatiska intressen och landets globala inflytande.

”Detta är ett historiskt skifte i amerikansk utrikespolitik,” säger Anna Svensson, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”USA har traditionellt varit en drivande kraft bakom många av dessa organisationer sedan andra världskriget, och ett tillbakadragande av denna omfattning kommer att skapa ett maktvakuum som andra stormakter sannolikt kommer att försöka fylla.”

Europeiska ledare har uttryckt djup oro över USA:s beslut. EU:s utrikeschef har kallat till ett krismöte för att diskutera konsekvenserna och hur Europa ska förhålla sig till denna nya verklighet. Flera europeiska länder har betonat vikten av att stärka multilaterala samarbeten trots USA:s tillbakadragande.

För många av de berörda organisationerna innebär USA:s utträde betydande ekonomiska konsekvenser, då landet är en av de största bidragsgivarna till flera internationella organ. FN:s generalsekreterare har i ett uttalande varnat för att detta kan leda till allvarliga nedskärningar i livsviktiga program runt om i världen.

Situationen i Venezuela komplicerar bilden ytterligare. Det politiska maktövertagandet där, som många bedömare beskriver som en kupp, har skapat en humanitär kris som nu riskerar att förvärras om internationella hjälporganisationer får minskade resurser till följd av USA:s tillbakadragande.

Vad gäller Grönland har USA:s intresse för ön ökat markant under senare år, främst på grund av dess strategiska läge i Arktis och de naturresurser som finns där. Den danska regeringen har vid upprepade tillfällen avvisat amerikanska förfrågningar om närmare samarbete eller territoriella diskussioner rörande Grönland.

”USA:s skärpta ton mot Grönland måste ses i kontexten av den pågående kampen om Arktis, där även Ryssland och Kina visar ökade intressen,” förklarar Lars Nielsen, arktisexpert vid Köpenhamns universitet. ”Med klimatförändringarna öppnas nya farleder och tillgång till tidigare otillgängliga naturresurser, vilket gör regionen allt viktigare geopolitiskt.”

Experter på internationell politik varnar för att denna utveckling kan leda till en mer fragmenterad världsordning med ökad risk för regionala konflikter. Samtidigt finns förhoppningar om att USA:s beslut kan vara tillfälligt och att framtida administrationer kan återuppta internationella samarbeten.

Under tiden står världssamfundet inför utmaningen att hantera konsekvenserna av USA:s tillbakadragande och att försöka upprätthålla de internationella strukturer som byggts upp under efterkrigstiden, men nu utan stöd från en av världens största ekonomier och militärmakter.