”Vi borde ha förhandlat med Ryssland medan Biden var president”

I Rolf Mützenichs arbetsrum hänger en tavla föreställande den franska socialisten Jean Jaurès, som kämpade för att förhindra första världskriget innan han sköts ihjäl en månad efter krigsutbrottet 1914. Denna historiska påminnelse symboliserar den pacifistiska tradition som sedan dess har etablerat sig starkt inom europeisk socialdemokrati, särskilt i Tyskland.

Mützenich, 66, har länge varit en tungviktare inom tysk socialdemokrati. I sex år var han gruppordförande för socialdemokraterna i Förbundsdagen, men sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har hans inflytande minskat. Han sitter kvar i Förbundsdagen och fortsätter att förespråka förhandlingar med Ryssland om kriget i Ukraina.

”Vi trodde att vi åtminstone kunde försöka påverka Ryssland genom handel”, konstaterar Mützenich i en intervju. Han betonar att hans linje inte handlar om undfallenhet, utan om realism.

Den socialdemokratiska politikern varnar för konsekvenserna av en militär upptrappning: ”Den som säger att Ukraina måste vinna kriget på slagfältet bör förstå att man i så fall måste sända dit soldater. Europeiska soldater. Bara de kan göra skillnad. Men det skulle utgöra en existentiell fara för Europa. För att inte säga för världen, eftersom Ryssland har kärnvapen.”

När han tillfrågas om detta betyder att Ukraina måste ge upp territorium, nekar han. ”Jag anser att kriget borde frysas, och det har jag sagt i två år. Att frysa en konflikt är något annat än att erkänna nya gränser. Det är inget bra alternativ, men det finns inte längre några bra alternativ i det här kriget.”

Mützenichs linje är en fortsättning på vad som på tyska kallas Ostpolitik, en politik som introducerades av Willy Brandt på 1970-talet när Tyskland normaliserade relationerna till Östtyskland och Sovjetunionen. Under hela efterkrigstiden upprätthöll Tyskland fördelaktiga förbindelser med Sovjetunionen och senare Ryssland under parollen ”Wandel durch Handel” (förändring genom handel). Höjdpunkten var gasledningen Nordstream genom Östersjön 2011.

Den tyska industrin fick billig energi medan Kreml fick hårdvaluta och politisk acceptans. I efterhand framstår denna politik som kortsiktig egoism, men Mützenich menar att det är lätt att vara efterklok.

”I dag är vi i stället beroende av USA för att kunna importera flytgas. Jag ogillar när man låtsas som om inte varje land har sina egna ekonomiska intressen. I en globaliserad ekonomi har det betydelse att exempelvis kunna köpa energi till fördelaktiga priser”, säger han och tillägger att det inte bara var Tyskland som drog nytta av samarbetet med Ryssland. ”Andra länder gjorde det också. Ostpolitik befriade oss från bördan att dagligen hantera risken för krig.”

Mützenich medger att han missbedömde situationen före invasionen. ”Jag läste Putins essä om Ukraina 2021 och tänkte att det här är ju inget nytt. Ryssland är ett imperium sedan femhundra år tillbaka. Jag såg det främst som en ur vetenskaplig synvinkel undermålig uppsats.”

”Jag missbedömde Putin. Men det var jag inte ensam om. I verkligheten var det få som trodde att Ryssland skulle anfalla”, säger han.

Tyskland drog snabbt sina slutsatser efter invasionen och genomförde en så kallad ”Zeitenwende” eller kursändring. Relationerna till Ryssland frystes ned, gasledningen Nordstream sprängdes (enligt tyska utredare av ukrainska agenter), och regeringen avsatte 100 miljarder euro i extra anslag till försvaret.

När Mützenich 2024 krävde att kriget skulle frysas möttes han av hård kritik, bland annat från Ukrainas före detta Berlinambassadör Andrij Melnyjk som kallade honom ”Tysklands vidrigaste politiker”. Mützenich påpekar dock att väst nu faktiskt förhandlar med Ryssland i olika former.

Han menar att Europa är sent ute: ”Vi borde ha förhandlat med Ryssland medan Biden var president.” Mützenich beklagar att man i Tyskland ofta citerar den preussiska generalen Clausewitz som hävdade att ”krig är en fortsättning på politik, med andra medel.”

”Jag har aldrig förstått den tanken. Krig betyder att politiken har misslyckats och då måste man engagera sig ännu mer politiskt”, säger han.

På frågan om varför Putin skulle vara mer mottaglig för diplomati nu, svarar Mützenich: ”Det vet man ju bara när man har försökt. Och vi har inte försökt tillräckligt mycket.” Han medger att en nedfryst konflikt skulle innebära en oklar situation under lång tid, men anser att detta fortfarande är bättre än krig.

”Vi har oklara situationer på många ställen i världen. Cypern är fortfarande ett delat land. Folk ogillar situationen, men de lever med den i alla fall”, säger han och påpekar att även Tyskland länge var delat. ”Ibland måste man acceptera oklarheter. Det gör man för att senare kunna utnyttja möjligheten att uppnå fredligare relationer.”