Vita huset provocerar före Grönlandsmötet

Polariseringen mellan Donald Trumps USA och resten av västvärlden i frågan om Grönland ökar i intensitet. Från Vita huset kommer nu uttalanden som antyder att USA:s framtida ställning är beroende av att införliva världens största ö, medan Danmark, Grönland och andra västländer betonar internationell rätt kring autonomi och territoriell suveränitet.

Trumps administration fortsätter att framföra sina anspråk på Grönland i olika tonlägen. Presidentens egen formulering om att ön ”tveklöst ska bli amerikansk, antingen på ett mjukt eller på ett hårt sätt” har följts av liknande uttalanden från hans närmaste krets. Biträdande stabschefen Stephen Miller har uttryckt sig aggressivt i en CNN-intervju, medan andra kommunikationskanaler använt en mer lättsam ton.

Ett tydligt exempel är tisdagens inlägg på plattformen X, där presidenten syns blicka ut genom Ovala rummets fönster mot en monterad kartbild över Grönland. Bilden är tagen från en pressträff där Trump, flankerad av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio, demonstrativt gick fram till fönstret för att kommentera den omtalade ombyggnationen av Vita husets östra flygel.

Inlägget betraktas som en medveten provokation inför onsdagens hastigt inkallade samtal i Washington. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen och Grönlands utrikesansvariga Vivian Motzfeldt kommer att delta i dessa förhandlingar som sker under ökande spänningar.

Parallellt med de skämtsamma tonfallen från Vita huset hörs även mer formella politiska initiativ. Enligt Fox News planerar den republikanska representanthusledamoten Randy Fine att lägga fram en motion om att göra Grönland till USA:s 51:a delstat. Detta visar på hur frågan rör sig från retorik till konkreta politiska förslag.

Det politiska stödet för Trumps Grönlandsstrategi följer i stort sett partilinjerna. En överväldigande majoritet av republikanska kongressledamöter antingen stödjer presidenten aktivt eller väljer att inte uttala sig i frågan. I ett försök till diplomatisk dialog planeras ett besök i Köpenhamn på fredag där åtta representanthusledamöter ska träffa danska och grönländska företrädare. Anmärkningsvärt är att endast en republikan, Thom Thillis, deltar i delegationen – en politiker som redan kritiserats av Trumps MAGA-rörelse.

Trump motiverar sina territoriella ambitioner med geopolitiska argument, främst hotet att Kina eller Ryssland annars skulle kunna ta kontroll över området. Grönlands strategiska läge i Arktis, tillsammans med öns rika naturresurser och växande betydelse i klimatförändringarnas era, gör territoriet allt mer attraktivt för stormakterna.

Det ryska svaret på USA:s utspel kom på måndagen genom Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och tidigare president. Med ironisk ton antydde han att Trump borde skynda sig: ”Enligt obekräftade uppgifter kan det inom några dagar bli en plötslig folkomröstning där Grönlands alla 55 000 invånare skulle kunna rösta för att ansluta sig till Ryssland,” sade han till nyhetsbyrån Interfax. ”Och så är det över. Inga nya små stjärnor på USA:s flagga.”

Uttalandet speglar hur Grönlandsfrågan blivit en del i det geopolitiska spelet mellan stormakterna, där även Ryssland ser en möjlighet att provocera USA och understryka sina egna arktiska intressen.

Konflikten belyser en bredare spricka mellan Trumps utrikespolitiska vision och traditionella allierades syn på internationella relationer och territoriell integritet. För Danmark, som har historiska band till Grönland, och för Grönlands självstyrande regering handlar frågan ytterst om respekt för folkets självbestämmande och internationell rätt.

Medan den diplomatiska krisen utvecklas förblir Grönlands 55 000 invånare och deras framtid i centrum för en konflikt som hotar att ytterligare fördjupa klyftan mellan USA och dess traditionella europeiska allierade.