Vita huset: Utesluter inte militära medel för att ta över Grönland

Efter att uppgifterna om USA:s president Donald Trumps intresse för Grönland började cirkulera förra veckan bekräftar nu källor inom administrationen att tankarna på ett förvärv av ön fortfarande är högst aktuella. Enligt en källa som Reuters talat med ”undersöker presidenten olika alternativ” för att få kontrollen över det danska autonoma territoriet.

Uppgifterna kommer bara dagar efter att både danska och grönländska politiker avfärdat idén som absurd. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat diskussionen om försäljning av Grönland för ”en absurd diskussion” och tydligt markerat att ”Grönland inte är till salu”.

Vita huset har dock inte gett upp. I ett överraskande uttalande uppger källor nära presidenten att administrationen inte utesluter militära åtgärder för att uppnå sitt mål. Detta uttalande har väckt stark oro i Danmark och bland NATO-allierade, där många nu frågar sig hur allvarligt USA:s administration menar.

Grönland har länge haft strategisk betydelse för USA:s säkerhetspolitik. Ön är hem för Thule Air Base, en amerikansk flygbas som utgör en viktig komponent i USA:s missilförsvarssystem. Den amerikanska närvaron på Grönland går tillbaka till andra världskriget och formaliserades genom ett avtal med Danmark 1951.

Men Trumps intresse för Grönland handlar inte bara om militär strategi. Den smältande inlandsisen har gjort tidigare otillgängliga naturresurser tillgängliga. Grönland tros vara rikt på sällsynta jordartsmetaller, uran, olja och naturgas – resurser som blir allt viktigare i den globala konkurrensen med Kina.

Kina har under de senaste åren visat ökat intresse för att investera i Grönland, vilket oroat amerikanska strateger. Vissa bedömare menar att Trumps utspel delvis kan ses som ett försök att blockera kinesiska investeringar i regionen.

För Grönlands 56 000 invånare, varav majoriteten är inuiter, har frågan om självständighet länge varit central. Grönland har sedan 2009 haft utökad självständighet från Danmark, men är fortfarande beroende av danskt ekonomiskt stöd. Grönlands årliga budget finansieras till ungefär 60 procent av bidrag från den danska staten.

Kimberley Marten, professor i internationella relationer vid Columbia University, kallar Trumps uttalanden om militära åtgärder för ”oerhört problematiska”.

”Att tala om militära aktioner mot en NATO-allierad är något helt nytt och destabiliserande för hela alliansen”, säger hon till TT.

Danmarks utrikesdepartement har begärt ett klargörande från amerikanska myndigheter angående de senaste uttalandena. Samtidigt har NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanat till lugn och dialog mellan parterna.

Grönlands utrikesminister Ane Lone Bagger har tidigare varit tydlig med att ”Grönland är öppet för affärer, men inte till salu”, en ståndpunkt som den grönländska regeringen fortsätter att hålla fast vid.

Historiskt sett har USA faktiskt gjort försök att köpa Grönland tidigare. 1946 erbjöd president Harry Truman Danmark 100 miljoner dollar för ön, men fick avslag. Att Trump nu återupplivar idén ses av många bedömare som ett sätt att stärka USA:s strategiska position i Arktis, där klimatförändringarna öppnar nya sjövägar och möjligheter till resursutvinning.

Medan det råder osäkerhet om hur allvarlig Trump är i sina intentioner, har utspelet redan haft diplomatiska konsekvenser. Ett planerat statsbesök av president Trump till Danmark nästa månad står nu på osäker grund, enligt källor i Vita huset.

Opinionsundersökningar visar att över 90 procent av grönländarna motsätter sig att bli amerikanska medborgare, och de politiska ledarna på ön fortsätter att betona att framtiden för Grönland ska bestämmas av dess egna invånare, inte genom överenskommelser mellan Washington och Köpenhamn.