Vittne: ”Orolig för vad som kommer att hända”

I natt drabbades Venezuelas huvudstad Caracas av kraftiga explosioner när amerikanska styrkor genomförde en attack i området. Flera invånare rapporterar om en ”enorm explosion” följd av tre höga smällar, vilket har spridit oro bland befolkningen i en redan politiskt spänd situation.

”Jag vaknade av en kraftig explosion som fick fönsterrutorna att skaka”, berättar Maria Gonzalez, en 45-årig invånare i centrala Caracas. ”Sedan följde tre tydliga smällar. Det var skrämmande eftersom vi inte visste vad som hände.”

Attacken kommer mitt i en period av ökade spänningar mellan USA och Venezuela. Under president Nicolás Maduros styre har relationen mellan länderna försämrats avsevärt, med amerikanska sanktioner som har bidragit till Venezuelas djupa ekonomiska kris.

Landets oljeproduktion, som tidigare var den viktigaste inkomstkällan, har kollapsat under de senaste åren. Venezuela, som har världens största bevisade oljereserver, producerar nu bara en bråkdel av vad landet gjorde för ett decennium sedan.

Enligt säkerhetsexperter kan nattens attack vara kopplad till USA:s långvariga kritik mot Maduro-regimens demokratiska tillkortakommanden och påstådda kopplingar till narkotikahandel. Den amerikanska regeringen har tidigare anklagat flera högt uppsatta venezuelanska tjänstemän för narkotikabrott, inklusive Maduro själv.

”Jag är orolig för vad som kommer att hända nu”, säger Carlos Mendez, en 58-årig butiksägare i Caracas. ”Vi lever redan under svåra förhållanden med matbrist och hyperinflation. En konflikt med USA är det sista vi behöver.”

Venezuelas ekonomiska kris har lett till att mer än sex miljoner människor har lämnat landet sedan 2014, i vad som blivit en av världens största flyktingkriser. De som stannat kvar kämpar med hyperinflation, brist på grundläggande förnödenheter och omfattande arbetslöshet.

De lokala myndigheterna i Caracas har ännu inte kommit med något officiellt uttalande om attacken, men flera internationella observatörer uttrycker oro över eskalering. Latinamerikanska grannländer, särskilt Colombia och Brasilien, följer utvecklingen noga då en ytterligare destabilisering av Venezuela skulle kunna leda till nya flyktingvågor.

”Detta är en farlig utveckling som riskerar att ytterligare fördjupa den humanitära krisen i landet”, säger Ana Martinez, forskare vid Latinamerikanska institutet för säkerhetsstudier. ”Civilbefolkningen är redan hårt drabbad av den ekonomiska kollapsen, och militära aktioner förvärrar bara situationen.”

Enligt uppgifter från det venezuelanska försvarsministeriet ska attacken ha riktats mot militära anläggningar i utkanten av huvudstaden. Det finns ännu inga bekräftade uppgifter om skador eller offer.

USA:s utrikesdepartement har hittills varit sparsamma med information kring operationen, men källor nära Pentagon uppger att attacken ska ha varit ”begränsad och riktad mot specifika mål av strategisk betydelse”.

Internationella organisationer, inklusive FN, har uppmanat till återhållsamhet och dialog. FN:s generalsekreterare har enligt en talesperson uttryckt ”djup oro över utvecklingen” och uppmanat parterna att undvika ytterligare eskalering.

På gatorna i Caracas råder en blandning av rädsla och resignation. Många invånare uttrycker trötthet över den långvariga krisen och oro för att den nu tar en ännu farligare vändning.

”Vi har överlevt så mycket redan – ekonomisk kollaps, politiska kriser, pandemin. Nu detta”, säger Elena Ramirez, sjuksköterska vid ett av stadens sjukhus. ”Det känns som om världen har glömt oss. Vi vill bara leva i fred och ha mat på bordet.”

Analytiker menar att attacken kan vara ett försök från USA:s sida att öka pressen på Maduro-regimen, men varnar samtidigt för att militära aktioner kan stärka regimens narrativ om ”imperialistisk aggression” och försvåra demokratiska förändringsprocesser.

Under de kommande dagarna förväntas både USA och Venezuela komma med mer detaljerade uttalanden om händelsen. Under tiden förbereder sig invånarna i Caracas på vad som kan bli en ny och farlig fas i landets kris.