WMO: Energiobalansen i atmosfären större än någonsin

Uppvärmningen accelererar: 2015-2025 registreras som de varmaste åren någonsin

De senaste elva åren har varit de varmaste sedan mätningarna började, med de tre senaste åren i toppen av listan. Detta framgår av den årliga klimatrapporten från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Rapporten målar upp en oroväckande bild av ett klimat i snabb förändring med allvarliga konsekvenser för människor världen över.

– Extrema händelser, som intensiv hetta, kraftiga regn och tropiska cykloner, har skapat utmaningar för praktiskt taget alla kontinenter. Detta är ett av de tydligaste sätten som våra samhällen påverkas av det förändrade klimatet, säger WMO:s biträdande generalsekreterare Ko Barrett.

Koldioxidnivåerna i atmosfären har under 2024 nått de högsta värdena på två miljoner år. Samtidigt har koncentrationen av växthusgaserna metan och lustgas stigit till de högsta nivåerna på 800 000 år. Även om de globala siffrorna för 2025 ännu inte är fullständiga, tyder allt på att uppåtgående trend fortsätter.

En ny aspekt i årets rapport är inkluderandet av jordens energiobalans. Rapportförfattaren Karina von Schuckmann förklarar:

– Vi har en obalans högst upp i atmosfären eftersom mindre energi lämnar systemet jämfört med den energi som kommer in som solstrålning.

Denna obalans beror på att växthusgaserna i atmosfären håller kvar energi, och med dagens rekordhöga nivåer är obalansen större än någonsin. Av den kvarhållna värmen lagras 91 procent i världshaven, 5 procent värmer upp landmassor, 3 procent smälter is och endast 1 procent stannar i atmosfären.

De dramatiska förändringar som skett under bara några decennier kommer enligt WMO att få konsekvenser under hundratals, möjligen tusentals år framöver. Under 2025 har vi redan bevittnat en rad extrema väderhändelser: svår torka i Amazonas, omfattande bränder i Kalifornien, värmeböljor och bränder i Europa samt förödande översvämningar i Nordamerika, Afrika och Asien.

– Dessa händelser belyser människors sårbarhet för extremväder världen över. Särskilt utsatta är människor i konfliktdrabbade regioner, där många redan är på flykt. Vi har också upplevt situationer där flera extrema händelser har avlöst varandra så snabbt att drabbade områden inte hinner återhämta sig, säger rapportens huvudförfattare John Kennedy.

FN:s generalsekreterare António Guterres instämmer och understryker att klimatförändringarnas konsekvenser inte bara syns i grafer och tabeller utan är högst påtagliga i människors vardag.

Rapporten publiceras i en tid då även högt uppsatta politiker sprider tvivel kring klimatförändringarnas verklighet. Claire Ransom, biträdande vetenskaplig handläggare på WMO, uttrycker oro över detta:

– Vi är verkligen mycket oroade över spridningen av myter och desinformation. Vår strategi är att vara så transparenta som möjligt med våra datakällor, göra informationen tillgänglig och tydligt förklara varifrån den kommer och hur vi kan vara säkra på att detta är vetenskapliga fakta.

Bland rapportens övriga viktiga slutsatser finns att den globala medeltemperaturen 2025 låg 1,43 grader Celsius över medeltemperaturen för perioden 1850–1900. Havsnivåerna fortsätter att stiga, även om ökningen mellan 2024 och 2025 var mindre än föregående år, vilket förklaras av kortvariga variationer i samband med väderfenomenet La Niña.

Värmen i havet nådde sin högsta uppmätta nivå sedan mätningarna började för 66 år sedan, och uppvärmningen under de senaste två decennierna har gått mer än dubbelt så snabbt som under perioden 1960–2005. Samtidigt fortsätter havsförsurningen att öka, och det globala pH-värdet i ytvattnet har sjunkit kontinuerligt under 41 år.

Glaciärerna förlorar ismassa i alarmerande takt, med särskilt stora förluster på Island och längs Stillahavskusten i Nordamerika. Den årliga utbredningen av havsis i Arktis var 2025 den lägsta eller näst lägsta sedan satellitmätningar började 1979, medan utbredningen vid Antarktis var den tredje lägsta, efter 2023 och 2024.

– Våra resultat inspirerar oss att arbeta hårdare för att ge prognoser som kan rädda liv och tidiga varningar till dem som kan skydda liv och försörjning, och identifiera trender som kan informera planering och beslutsfattande. Det är därför vi övervakar klimatet, avslutar Ko Barrett.