Carl Johan von Seth: Världen har fått guldfeber – och det är ett dystert tecken

Den globala guldmanin speglar en värld i oro

Tydliga tecken på att världen är i olag syns överallt i nyheterna, men märkligt nog är dessa signaler nästan osynliga på de finansiella marknaderna. Medan börserna fortsätter mot nya rekordnivåer med endast tillfälliga störningar och de globala räntemarknaderna förblir stabila, finns det en marknad som tydligt avspeglar den globala oron – guldmarknaden.

Vid årsskiftet nådde guldpriset nya höjder när det passerade 4 500 dollar per uns (31,1 gram), vilket representerar en remarkabel ökning med nästan 70 procent på bara ett år. Denna exceptionella prisutveckling är högst ovanlig för guld och fungerar som en tydlig indikator på att något inte står rätt till i världen.

Trots total osäkerhet i stora oljeproducerande länder som Iran, Venezuela och Ryssland, förblir även oljepriset förvånansvärt stabilt på relativt låga nivåer. Det är just denna kontrast som gör guldprisets uppgång så anmärkningsvärd och talande.

Guld har sedan långt före biblisk tid varit en universellt eftertraktad, om än kontroversiell, ädelmetall. Men vad är det som ger guld dess särställning? Det kan vara så enkelt som att dess distinkta gula färg skiljer den från andra ädelmetaller i det periodiska systemet. Något i människans natur tycks ha lett alla civilisationer till samma slutsats – guld är värdefullt.

Intressant nog har guld få praktiska användningsområden. Ungefär hälften av allt utvunnet guld används till smycken och dekorativa föremål, medan den andra hälften förvaras som investeringar i valv eller under madrasser. Endast en marginell mängd används inom industrin.

Både Henry Ford och den inflytelserika brittiska ekonomen John Maynard Keynes var starkt kritiska till människans fixering vid guld. Keynes gick så långt som att beskriva guld som ”en barbarisk relik”. Men paradoxalt nog ligger en stor del av guldets värde just i denna egenskap.

Som finansiellt instrument har guld – som varken ger ränta eller utdelning – främst värde som en tillflyktsort när moderna investeringsalternativ framstår som osäkra. Det är precis detta fenomen vi bevittnar idag.

Den minskade tilliten mellan världens länder har lett till att centralbanker systematiskt byggt upp större guldreserver. Samtidigt har förtroendet för USA som global ekonomisk ledare börjat svikta. Ett tydligt mönster har framträtt där guldpriset stiger i samband med oförutsägbara handlingar från den amerikanska administrationen – exempelvis när Donald Trump tillfångatar Venezuelas Nicolas Maduro, konfronterar landets egen centralbankschef, eller kommer med oväntade utspel om territorier som Grönland.

Dessa händelser är så motsägelsefulla och har så komplexa konsekvenser att de är nästan omöjliga att direkt översätta till aktiepriser eller räntesatser. Istället reagerar marknadens djupaste instinkter genom att söka trygghet i guld.

Analytiker menar att endast en återgång till global stabilitet och samförstånd skulle kunna bryta denna trend med stigande guldpriser – något som för närvarande framstår som avlägset. I en värld präglad av geopolitisk osäkerhet, makroekonomiska spänningar och minskande förtroende för traditionella finansiella system, fortsätter guld att vara en barometer för global oro.

Medan övriga finansmarknader tycks avskärma sig från världens problem, förblir guld den tydligaste finansiella indikatorn på en värld i förändring och oro. För investerare och beslutsfattare blir det allt viktigare att tolka dessa signaler i en tid då traditionella ekonomiska indikatorer kanske inte längre berättar hela sanningen.