Coop kämpar med fortsatta miljonförluster – men ser ljus i tunneln

Kooperativa Förbundets (KF) ekonomiska kris fortsätter. Efter att tidigare ordförande Leif Linde sommaren 2024 varnat att de hade ”sista skottet i bössan kvar”, visar nu preliminära siffror för 2025 på ytterligare en förlust på 1,2 miljarder kronor, varav 900 miljoner i butikerna – själva kärnverksamheten.

Detta kommer efter att Coop redan gjort förluster på 1,4 miljarder under 2022-2023, och ytterligare 2,7 miljarder under 2024. Sammanlagt har föreningarna gjort förluster på närmare 25 miljarder kronor sedan 1988 – vilket motsvarar över 5 000 kronor per medlem.

– Första halvåret led vi fortfarande av inkörningssvårigheter för vårt nya automatiserade lager, säger Coop Sveriges vd Anders Torell, som tillträdde 2025 efter att tidigare varit tillförordnad vd.

Trots de dystra siffrorna försöker Torell förmedla en positiv framtidsbild från huvudkontoret i Solna:

– Nu är vi på väg åt rätt håll. Efter stora investeringar i it och logistik där vi kommit förbi konkurrenterna kan vi nu satsa på butiksförnyelse, bättre prisupplevelse och sortiment.

Historiskt fall från toppen

Medlemsägda KF var en gång Sveriges största folkrörelse och Nordens största företagsgrupp med omkring 80 000 anställda. Efter årtionden av miljardförluster har koncernen överlevt främst genom att sälja av tillgångar, som de 200 Domusvaruhusen i Sveriges stadskärnor.

I mars såldes koncernens sista större stabila intäktskälla, Medmera bank, för närmare 2 miljarder kronor. Banken hade genererat årliga vinster på över 200 miljoner kronor.

Kvar finns nu endast själva kärnan: matbutikerna i de 24 medlemsägda föreningarna – en verksamhet som under lång tid haft betydande ekonomiska utmaningar.

Thomas Ohlén, senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt som följt branschen i tre decennier, är bekymrad över läget:

– Snart finns inget av värde att sälja för att balansera förlusterna och investera för att bli en reell utmanare till Ica, Axfood och Lidl och locka tillbaka kunderna. Trenden på marknaden är dessutom negativ.

Ny strategi för återhämtning

Anders Torell berättar att Coop Sverige tillsammans med föreningarna skapat en ny affärsplan för 2026-2028, där investeringar i butiksnätet står i fokus. Detta är nödvändigt då Coop tappat en tredjedel av marknadsandelarna sedan 1960-talet och fortsatte förlora mark även under förra året.

Det minskade inflytandet på marknaden gör det svårare för Coop att förhandla fram förmånliga inköpspriser. Enligt Matpriskollens senaste prisjämförelse från januari var Stora Coop dyrast i hela landet med endast få undantag.

– Vi har genomfört stora prissänkningar nu i februari och dessutom har vi Sveriges bästa bonusprogram med upp till 5 procent tillbaka på köpen, säger Torell.

På frågan när Coop kommer att sluta vara den dyraste matkedjan i Sverige vill han inte ge något specifikt datum. Istället talar han om ”prisuppfattning”:

– För mig betyder det att priset ska relateras till bästa matkvaliteten och butiksupplevelsen. Kunden ska vilja komma tillbaka och uppleva värde för pengarna.

Demokratisk modell under press

Undersökningar från Yougov visar att Coop har betydligt lägre kundlojalitet jämfört med konkurrenterna Axfood och Ica. Thomas Ohlén påpekar att varken prisnivån eller medlemsprogrammet räcker för att övertyga kunderna, som lägger färre varor i kundkorgarna när de väl handlar på Coop.

Torell medger att Coop måste nå fram till barnfamiljerna igen:

– Vi har ett jobb att göra att förklara medlemsprogrammet, och få dem att hitta till vår app och onlineförsäljning som är en av marknadens bästa.

Den låga kundlojaliteten står i stark kontrast till Coops identitet som en demokratisk organisation byggd på medlemmarnas aktiva engagemang. KF:s ryggrad under 1900-talet var den livaktiga folkrörelsen med principen ”en medlem – en röst”.

Men en granskning från Dagligvarunytt visade nyligen att denna demokratiska struktur nästan försvunnit. Minst en tredjedel av butiksombudens platser står tomma, och i vissa regioner som Närke och Västmanland saknas så många som 60 procent av ombuden.

När Torell upprepade gånger får frågan om den demokratiska modellen spelat ut sin roll, väljer han att inte ge något direkt svar:

– Det är KF som jobbar med de frågorna. Jag har ett uppdrag att säkerställa att de 4 miljoner ägarna som också är våra kunder ska ha en så bra upplevelse som möjligt av Coop, men vi jobbar med att få systemet relevant inför framtiden.

Vägen till lönsamhet

På frågan om när Coop förväntar sig att gå med vinst är Torell försiktigt optimistisk:

– Vi ser att vi klarar av att nå lönsamhet för hela Coop i Sverige fram mot 2028. Men det beror på hur mycket vi investerar i nya butikslägen, pris och personalkompetens.

En betydande utmaning är situationen inom föreningarna. Exempelvis räddade Coop Östra i Stockholm – den enda föreningen med större eget kapital – förra året den ekonomiskt pressade föreningen Coop Syd i Skåne. Där kvarstår ett omfattande arbete innan lönsamhet kan uppnås.

Samtidigt visar statistik från Matpriskollen att Coop höjde priserna mest under 2025. Medan Coops priser steg med 3,2 procent, begränsade konkurrenter som City Gross sina höjningar till 0,3 procent och Ica-butikerna till mellan 1,5 och 2,0 procent – vilket ytterligare försvårar Coops konkurrenssituation på en marknad där prismedvetenheten ökat.