Experten: Så får du ordning på ekonomin med hjälp av AI

Med inflationen stabil på en lägre nivå och räntor som bedöms ha passerat toppen går många svenska hushåll in i 2026 med bättre ekonomiska förutsättningar än under de senaste åren. För dem som vill förbättra sin ekonomi ytterligare kan artificiell intelligens vara en lösning, visar beräkningar från Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér.

I en analys baserad på ett referenshushåll med månatliga utgifter på 30 000 kronor har Hjelmér kommit fram till att användning av AI-verktyg kan minska utgifterna med upp till fem procent. För ett sådant hushåll skulle det innebära en besparing på cirka 1 400 kronor per månad.

”Det är totalen, men sedan kommer olika poster ligga på olika nivåer. Boende är för många en stor utgift där det är relativt svårt att spara, medan livsmedel är en kategori som är lättare att påverka,” förklarar Hjelmér.

Matutgifter är enligt Hjelmér det område där AI kan vara till störst hjälp. Genom att analysera inköpsvanor och planera måltider utifrån aktuella priser kan hushåll göra betydande besparingar. Ett annat område med stor potential är försäkringar och elavtal.

”Med tanke på att vi är så dåliga rent generellt på att jämföra alltifrån bilförsäkring, hemförsäkring till personförsäkringar och elavtal så är det verkligen värt att använda AI för att förstå dem. Man kan få en elfaktura förklarad för sig och fatta ett beslut om man har rätt avtal över huvud taget,” säger han.

Dock finns det områden där AI bör användas med försiktighet. Förra våren gick Finansinspektionen ut med en varning kring riskerna med att förlita sig på AI-tjänster för investeringar på börsen. Myndigheten påpekade att AI-tjänster inte omfattas av samma konsumenträttsliga regelverk som auktoriserade rådgivare, och att råden kan baseras på föråldrad data.

Hjelmér delar denna uppfattning och varnar för att okritiskt följa AI:s investeringstips. ”Med tanke på att AI hallucinerar så kan det vara förödande att lyssna för mycket och ta faktiska investeringstips. Det är också superviktigt att man inte delar några personuppgifter som personnummer eller kontonummer, och man behöver själv ta ansvar för att städa sin data.”

Han betonar vikten av att förhålla sig källkritiskt till all information man får från AI-verktyg. Detta gäller särskilt när det handlar om privatekonomi och större ekonomiska beslut.

För den som vill använda AI som hjälp för att få ordning på sin ekonomi rekommenderar Hjelmér flera konkreta tillvägagångssätt. Man kan exempelvis ladda upp bankdata för att få en överblick över sina utgiftsmönster, skapa skräddarsydda budgetar som tar hänsyn till livsstil och säsongsvariationer, eller planera måltider och inköp baserat på aktuella priser och erbjudanden.

När det gäller investeringar kan AI användas för att analysera riskprofiler i befintliga portföljer eller för att förstå grundläggande marknadsmekanismer, men alltid med ett stort mått av källkritik.

Tittar man framåt tror Hjelmér att AI i hög grad kommer att ersätta traditionell ekonomisk rådgivning. ”Många drar sig för att vända sig till exempelvis kommunens budget- och skuldrådgivare. Det blir ofta en sista utpost, även om det verkligen inte borde vara det. Så känner man att det är ett hinder tror jag att AI kan hjälpa till, både för att skapa förståelse och för att se över sin ekonomi,” säger han.

På längre sikt förutspår Hjelmér en ännu mer integrerad roll för AI i vardagsekonomin. ”Blickar man framåt många år tror jag att det blir mer integrerat i vårt vardagsliv. Jag kanske inte ens går och handlar själv, utan min meny och mina inköp handlas utifrån min budget. Eller när det är dags att förhandla om bolånet, då är det redan omförhandlat. Man kommer inte vilja lägga en massa tid och energi på att spara pengar.”

Utvecklingen kommer enligt Hjelmér att leda till att fler ekonomiska processer automatiseras med hjälp av AI, vilket frigör tid och energi för konsumenterna samtidigt som det potentiellt kan förbättra deras ekonomiska situation.