Före detta riksbankschefen förklarar: Så fungerar skyddet för dina aktieplaceringar

En läsare med placeringar hos Avanza undrar hur skyddet för hennes tillgångar fungerar. Den kvinnliga pensionären har 2,8 miljoner kronor placerade hos nätmäklaren, varav 1 miljon är belånade medel. Hon frågar om insättningsgarantin gäller för hennes aktieinnehav och om det finns risk för att Avanza går i konkurs.

Stefan Ingves, tidigare riksbankschef och nu medlem i Dagens Nyheters ekonomipanel, förklarar att situationen är mer komplex än många tror och skiljer sig från det skydd som gäller för bankinlåning.

När man handlar värdepapper via en mäklare som Avanza agerar företaget som kommissionär – de handlar i eget namn men för kundens räkning. En central skyldighet för kommissionären är att hålla kundens tillgångar åtskilda från bolagets egna. Detta är en viktig säkerhetsåtgärd för kunderna.

”Vid en konkurs, om allt tidigare har skötts korrekt, äger du fortfarande dina aktier och kan flytta dem till ett annat bolag”, förklarar Ingves. Detta är en fundamental skillnad jämfört med pengar på ett vanligt bankkonto.

Situationen blir dock betydligt mer komplicerad om värdepappersbolaget har misskött förvaltningen. Om kundens aktier har sammanblandats med bolagets egna tillgångar – vare sig det beror på slarv eller brottslighet – träder i stället ett annat skyddssystem in: investerarskyddet.

Investerarskyddet administreras av Riksgäldskontoret och har en övre gräns på 250 000 kronor per kund och institut. Detta skydd motsvarar i princip insättningsgarantin för bankkonton, men är betydligt mer begränsat i sin omfattning. Det täcker inte värdeförändringar i aktier utan är avsett att skydda mot förluster som uppstår när ett företag går i konkurs och inte har hållit kundernas tillgångar avskilda.

Ingves påpekar att den fråga som läsaren ställer egentligen inte handlar om insättningsgarantin. Den gäller enbart för inlåning på konto och är något helt annat än det skydd som finns för värdepapper.

”I vissa fall gäller insättningsgarantin och i andra fall gäller investerarskyddet”, förklarar han. För att få klarhet i vilka skydd som gäller för specifika företag rekommenderar han att man kontrollerar detta hos Riksgäldskontoret, särskilt eftersom många företag kan ha liknande namn som skapar förvirring.

Den tidigare riksbankschefen betonar också att aktiehandel alltid sker på egen risk. Med belåning ökar dessa risker ytterligare eftersom lånen måste återbetalas oavsett hur det går för aktierna. ”Det är bra om man är ’överens med sig själv’ om riskerna”, poängterar han.

För den som vill veta mer om regelverket kring investerarskydd och insättningsgaranti hänvisar Ingves till gällande lagstiftning inom området, där allt finns utförligt beskrivet.

Ekonomipanelen som Stefan Ingves medverkar i besvarar regelbundet läsarfrågor om hushållsekonomi, finansmarknad och penningpolitik. Frågor kan skickas till [email protected].