Hasse Eriksson: Inflationen stiger – det här händer nu

Inflationstakten i Sverige tog ett tydligt kliv uppåt i september, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Konsumentprisindex, KPI, steg till 1,1 procent jämfört med 0,3 procent i augusti. Även den mer noggrant bevakade inflationen enligt KPIF, som Riksbanken använder som måttstock för sitt inflationsmål, ökade till 1,5 procent från 0,7 procent månaden innan. Siffrorna, som är preliminära, ligger i linje med vad marknaden och ekonomer hade förutspått.

De främsta boven bakom prisuppgången är höjda energipriser. SCB pekar särskilt på att priser på bensin, diesel och el har stigit under månaden. Prisökningen är en direkt följd av de högre oljepriserna som uppstått i spåren av konflikten mellan USA och Iran, inte minst med tanke på det strategiskt viktiga Hormuzsundet där en stor del av världens oljetransporter passerar. Livsmedelspriserna har däremot inte bidragit nämnvärt till uppgången, och Matpriskollens genomgång av september visade inte på några större prishöjningar i butikerna.

Stundande räntebesked

De nya inflationssiffrorna är de sista som Riksbanken får ta del av inför sitt nästa räntebesked den 4 november. Mycket talar nu för att styrräntan höjs vid det tillfället. Riksbankens mål är att KPIF-inflationen ska vara 2 procent, och även om den nuvarande siffran på 1,5 procent ligger under målet finns det flera faktorer som komplicerar bilden.

En viktig förklaring är att de svenska inflationssiffrorna för tillfället är konstgjort låga. Det beror på regeringens tidigare beslut om sänkt moms på mat från 12 till 6 procent, sänkta skatter på drivmedel och halverade priser på kollektivtrafik. Riksbanken tittar därför i högre utsträckning på underliggande inflationstryck där dessa tillfälliga effekter räknats bort. Vid det senaste räntebeskedet i september låg den siffran runt 2 procent, och banken konstaterade då att indikatorer tyder på att inflationstrycket fortsatt är över det normala.

I protokollet från det senaste räntemötet framgick också att två ledamöter ansåg att det redan då fanns skäl att höja räntan i november. Riksbankschefen Erik Thedéen har varit tydlig med sin bedömning: ”Min bedömning i dag är att det är rimligt att höja räntan redan i november”, sade han efter det senaste beslutet. Skulle Riksbanken fullfölja planen innebär det högre rörliga boräntor för svenska hushåll.

Risk för ökade matpriser

Flera europeiska länder har under den senaste tiden rapporterat om stigande inflation, och allt tyder på att Sverige inte kommer att vara ett undantag. Även om matpriserna ännu inte bidragit till uppgången finns signaler om att butikskedjorna förbereder prisjusteringar. Matpriskollen har i sin senaste undersökning sett tecken på att livsmedelspriserna kan börja stiga inom kort.

Den fortsatta utvecklingen blir i hög grad beroende av oljepriset, som väntas förbli högt så länge osäkerheten kring USA-Iran-konflikten och Hormuzsundet kvarstår. En annan avgörande faktor är huruvida Riksbanken lyckas hålla inflationen i schack med hjälp av räntehöjningar. Till detta kommer även väderfenomenet El Niño, som kan komma att påverka skördar världen över och därmed pressa upp livsmedelspriserna ytterligare. Sammantaget pekar flera tecken på att inflationen kommer att fortsätta stiga den närmaste tiden, vilket sätter press på både Riksbanken och hushållens plånböcker.