Hasse Eriksson: Snart blir ditt bolån dyrare – Riksbanken planerar höjd ränta

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslutet var väntat, men innebär inte att räntetoppen är nådd. Tvärtom signalerar direktionen att höjningar kan inledas redan i år, sedan inflationsbilden under ytan visar tecken på ökat pristryck. Det senaste året har penningpolitiken dominerats av hög inflation, snabba räntehöjningar och en svag krona. Nu har inflationstakten avtagit, men Riksbanken vill inte dra slutsatsen att problemet är löst.

Inflationen mätt som KPIF föll till 0,7 procent i augusti, långt under Riksbankens mål på 2 procent. Den låga siffran förklaras dock till stor del av politiska beslut: sänkt energiskatt, reducerad matmoms och halverade priser på kollektivtrafik. Riksbanken varnar för att priserna kan börja stiga igen när dessa tillfälliga effekter klingar av. I den penningpolitiska rapporten framhåller direktionen att det kvarstår risker för att inflationen ska bli högre än i prognosen. Under ytan finns alltså tecken på att trycket kan öka, även om de senaste månadernas siffror har varit låga.

Samtidigt är osäkerheten ovanligt stor. Kriget i Mellanöstern kan slå mot energipriser och handelsvägar, och även andra geopolitiska spänningar kan påverka både inflation och konjunktur. Mot den bakgrunden väljer Riksbanken att avvakta i stället för att agera nu. Men beskedet är tydligt: om utsikterna står sig inleds höjningar i år. De två sista räntebeskeden för året kommer den 4 november och 16 december. Då har direktionen färska inflationssiffror att ta ställning till. Redan i augusti skrev Riksbanken att sannolikheten för en höjning senare i år kvarstår. Den nya formuleringen är ännu mer bestämd.

En viktig faktor i analysen är kronans utveckling. Kronan har fortsatt att försvagas under sommaren, och en svag valuta gör importerade varor dyrare. Det riskerar att lyfta inflationen genom så kallad importerad inflation. Riksbanken har visserligen betonat att man inte slaviskt följer andra centralbanker, men när Fed i USA och ECB i euroområdet höjer sina styrräntor ökar trycket på kronan. För Riksbanken innebär det en svår balansgång: att värna kronan genom högre ränta, eller att avvakta för att inte förvärra en redan svag konjunktur. En svagare krona kan också påverka hushållens köpkraft genom att utländska varor och tjänster blir dyrare.

Riksbankens nya prognos visar att räntan kan komma att höjas ytterligare under kommande år. Enligt rapporten innebär prognosen att styrräntan fortsätter att stiga under 2027. Det är en markering om att kampen mot inflationen inte är över, även om de senaste månadernas siffror har varit låga. För hushåll och företag innebär det att lånekostnaderna kan fortsätta upp under en längre period än många räknat med. Den som planerar att binda räntan eller teckna nya lån måste därför ta höjd för att räntan kan ligga kvar på en högre nivå under flera år.

Störst effekt får en höjning för den som har rörlig boränta. Det är den vanligaste formen av bolån i Sverige, och räntan ändras normalt var tredje månad. En grov tumregel är att den rörliga bolåneräntan ligger ungefär en procentenhet över Riksbankens styrränta. För ett lån på två miljoner kronor innebär en höjning av styrräntan med en procentenhet en ökad månadskostnad på nästan 300 kronor efter ränteavdrag. För den som har bundet bolån syns höjningen först när bindningstiden löper ut. Eftersom en majoritet av svenska hushåll har rörlig ränta sprider sig effekten snabbt i ekonomin.

Riksbankens styrränta är det viktigaste verktyget för att nå inflationsmålet på 2 procent. Vid sidan av styrräntan följer Riksbanken också marknadsräntor, exempelvis statsobligationer, och flera inflationsmått. Utöver KPIF finns KPIF-XE, som exkluderar energipriser, och KPIF-KS, som justerar för indirekta skatter och subventioner. Det sistnämnda måttet har fått större betydelse i år, eftersom finanspolitiska åtgärder gör den vanliga statistiken svårtolkad. För den som vill förstå det underliggande pristrycket kan det ge en mer rättvis bild.

Även om Riksbanken nu väljer att invänta mer information är signalen till marknaden tydlig: nästa steg är en höjning, inte en sänkning. Frågan är inte om, utan när och hur snabbt. Med en svag krona, internationella räntehöjningar och en långsiktigt stigande ränteprognos finns flera skäl för Riksbanken att agera. För svenska bolånetagare handlar det framöver om att förbereda sig på högre kostnader, oavsett om höjningen kommer i november, december eller nästa år.