KI: Svensk ekonomi står pall i Irankrisen – men Riksbanken höjer räntan

Den svenska ekonomin uppvisar motståndskraft trots geopolitisk turbulens

Den svenska ekonomin har visat sig relativt motståndskraftig mot de senaste veckornas geopolitiska oroligheter, enligt nya data från Konjunkturinstitutet (KI). Barometerindikatorn från mars visar ett normalt stämningsläge i ekonomin som helhet, med endast marginella förändringar jämfört med tidigare mätningar.

Hushållen utgör dock ett undantag i den annars stabila bilden. Deras konfidensindikator sjönk något i mars och ligger fortfarande under det normala. Enligt KI beror nedgången främst på att hushållen har blivit mer pessimistiska kring Sveriges ekonomiska utveckling under det kommande året.

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI, påpekar att geopolitiska kriser historiskt sett inte brukar påverka hushållens framtidstro i någon större utsträckning.

”Det ser inte ut som att det påverkar hushållen jättemycket om det inte är så att det påverkar hushållens ekonomi direkt,” säger hon.

Trots den svala hushållsbarometern har konsumtionen faktiskt ökat den senaste tiden, vilket är en intressant motsägelse. Men den långsammare återhämtningstakten i konsumtionen anges ändå som en av orsakerna till att KI nu justerar ned sin tillväxtprognos för Sverige. Institutet räknar nu med en tillväxt på 2,5 procent i år, jämfört med 2,9 procent i decemberprognosen.

De högre energipriserna som följt av den geopolitiska oron förväntas ge inflationen en uppåtgående skjuts under innevarande år. Trots detta bedömer KI att det underliggande inflationstrycket, mätt enligt KPIF, kommer att stanna under Riksbankens inflationsmål på två procent. Prognosen pekar på 1,7 procent för innevarande år och 1,6 procent för nästa år.

Att inflationseffekterna bedöms bli hanterbara avspeglas även i företagens förväntningar enligt barometerindikatorn. Generellt räknar företagen med normala prisökningar de närmaste månaderna. Inom detaljhandeln förväntas till och med dämpade prisökningar, delvis till följd av den kommande momssänkningen på livsmedel.

Riksbanken väntas trots detta genomföra en räntehöjning före årsskiftet, enligt KI:s bedömning. Därefter spås styrräntan successivt höjas till 2,75 procent under de kommande åren.

KI:s uppdaterade prognoser baseras på terminshandeln på energimarknaden, där investerare köper kontrakt för framtida leveranser av olja och gas.

”Vi försöker tolka marknadsprissättningen och vårt antagande är då att kriget är över efter sommaren, och så sjunker oljepriset successivt därefter,” förklarar Hedén Westerdahl.

Under tisdagen noterades faktiskt fallande priser på både olje- och gasmarknaden. Detta förklaras av förhoppningar om att USA och Iran kan inleda förhandlingar om vapenvila, vilket skulle kunna möjliggöra ökade energileveranser genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet.

Samtidigt kvarstår betydande osäkerhet kring krigets faktiska påverkan på den globala energiförsörjningen. Mike Wirth, vd för den amerikanska oljejätten Chevron, varnade så sent som i måndags för att investerarna fortfarande underskattar riskerna.

”Vi har mycket olja och gas som inte flödar ut på marknaden. Det är stor skillnad när det gäller den fysiska tillgången nu jämfört med tidigare incidenter,” sade han under en årlig branschkonferens i Houston.

Oron för att konflikten redan kan ha orsakat långsiktiga effekter på energipriserna, och därmed inflationen, framgår också av protokollet från Riksbankens senaste räntemöte. Riksbanksledamoten Anna Seim varnade exempelvis för att inflationen kan komma att stiga, vilket skulle kunna motivera en höjning av räntebanan.

Även riksbankschef Erik Thedéen uttryckte tydlig oro för att Irankrisen inte bara är en tillfällig störning. Han lyfte särskilt fram de skador som redan har drabbat infrastrukturen i regionen.

”Krisen kan, även om den går in i en något lugnare fas, varaktigt påverka aktiviteten i världsekonomin,” sade Thedéen enligt protokollet.

Trots att den svenska ekonomin hittills har stått relativt stark inför de geopolitiska utmaningarna, visar både marknadsutvecklingen och myndigheternas bedömningar att osäkerheten kring de långsiktiga effekterna fortfarande är betydande.