Ica-butikernas miljardvinster avslöjar skattefördelar för butiksägare

Ica-butikerna i Sverige går bättre än någonsin. Som DN nyligen rapporterade har många Maxi-butiker kraftigt ökat sin försäljning – flera av dem med en omsättning kring miljardbelopp. Detta mönster återfinns i hela kedjan, vars samlade rörelseresultat har ökat med omkring 600 miljoner kronor till drygt 5 miljarder enligt de senaste årsredovisningarna.

Samtidigt ökar utdelningarna från butikerna och ligger nu på 2,9 miljarder kronor, bland de högsta beloppen som noterats. Flera Maxi-butiker sticker ut med särskilt höga utdelningar de senaste åren. Exempelvis har Ica Maxi Göteborg delat ut 194 miljoner kronor mellan 2022 och oktober 2025, medan butikerna i Umeå, Jönköping, Nacka och Haninge alla har delat ut mellan 142 och 174 miljoner kronor.

I centrum för diskussionen står den skattemässiga fördelen som dessa utdelningar medför. DN:s granskning visar att cirka 450 Ica-butiksvd:ar kan ha tagit ut från omkring en halv miljon kronor och uppåt i sådan utdelning som beskattas lägre än lön. Den enskilde vd som hade mest lågbeskattad inkomst i den senaste taxeringen finns i södra Sverige – med ett redovisat överskott av kapital på 24 miljoner kronor utöver en löneinkomst på 8 miljoner.

Förklaringen ligger i de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag. Trots att Ica-butikerna är stora verksamheter räknas de oftast som fåmansbolag eftersom det vanligtvis är en eller ett par personer som äger företaget. Därmed får ägarna möjlighet att ta ut en betydande del av inkomsten som utdelning med endast 20 procents skatt, istället för som lön med betydligt högre beskattning.

”Dessa regler gör att företagare aktivt kan runda skattesystemet genom att flytta inkomster som egentligen borde klassas som lön till den mycket mer fördelaktiga kategorin kapital,” säger Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, som menar att det som från början var ett sätt för småföretagare att dela upp vinst och lön har urholkats och blivit ”lagliga kryphål”.

Den låga skatten beror på att de som omfattas av reglerna bara behöver ta upp två tredjedelar av utdelningen till kapitalbeskattning. Flera utredningar har visat att dessa regler, trots att den ursprungliga avsikten var att reglera omvandling av lön till utdelning, har medfört att personer med de högsta inkomsterna i landet undgått stora belopp i skatt. På tio år hade beloppet som togs ut på detta sätt ökat från 10 till 90 miljarder kronor årligen, enligt en undersökning från 2016.

Nationalekonomen Daniel Waldenström, som har undersökt 3:12-reglerna, påpekar dock att det inte finns något att klandra Ica-handlarna för så länge de följer gällande lagar. Han lyfter också fram att företagen även betalar vinstskatt, vilket höjer den totala beskattningen.

”Att det blir så här beror på den statliga inkomstskatten på högre löner, det är där Sverige sticker ut internationellt sett. Om man tog bort den skulle det lösa alla problem,” säger Waldenström.

Icas finansdirektör Torbjörn Svensson menar att man inte uppfattat någon specifik kritik riktad mot just Ica-handlare gällande 3:12-reglerna. ”Vi förutsätter att alla Ica-handlare följer den lagstiftning som gäller och att de kan nyttja 3:12-reglerna på samma sätt som andra fåmansföretagare,” skriver han i ett mejl till DN.

På frågan om hur Ica ser på diskussionen om matpriser och höga marginaler i ljuset av butikernas goda resultat svarar Svensson: ”Det gäller för 1 265 butiker. I genomsnitt delar de ut cirka 1-2 procent av omsättningen. Det är också stor skillnad mellan butikerna, vissa går mycket bra men flera hundra har också för låg lönsamhet för att klara sig långsiktigt.” Han tillägger att marginalerna är låga i förhållande till andra branscher.

Ica-kedjans samlade försäljning har ökat stadigt från 129 miljarder kronor 2022 till 148 miljarder 2024. Rörelseresultatet har under samma period stigit från 4,4 till 5,1 miljarder, medan marginalen har legat relativt stabilt kring 3,2–3,4 procent. Utdelningarna har varierat mellan 2,5 och 3,6 miljarder kronor per år.

Från 2026 förändras 3:12-reglerna. Små bolag med få eller inga anställda blir vinnare genom att kunna ta ut ett större grundbelopp. Samtidigt stoppas möjligheten att stapla lågbeskattad utdelning från flera olika bolag på varandra. För en normal Ica-butik väntas förändringen inte medföra någon stor skillnad, eftersom lönebeloppen redan är mycket höga.