Nobelekonomen Joel Mokyr: Tekniken måste lösa mänsklighetens två stora problem

I många tusen år levde den jordbrukande människan under konstant hot om svält, utan hopp om framsteg. På några få generationer förändrades allt. Detta är kärnan i forskningen som lett fram till att ekonomihistorikern Joel Mokyr tilldelats årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Mokyr, som under decennier undersökt den industriella revolutionens drivkrafter, har genom sitt arbete revolutionerat vår förståelse för hur samhällen går från fattigdom till välstånd. Hans forskning kastar nytt ljus över hur mänsklighetens ekonomiska villkor genomgick en dramatisk förändring under 1700- och 1800-talen.

”Innovation kommer att fortsätta i samma eller ännu snabbare takt framöver,” säger Mokyr i en exklusiv intervju med Dagens Nyheter. Hans optimistiska syn på framtiden grundar sig i hans djupgående analys av historiska mönster och teknologiska genombrott.

Mokyr, som är professor vid Northwestern University i USA, har i sina banbrytande verk som ”The Lever of Riches” och ”The Enlightened Economy” pekat på att det var en specifik kulturell och institutionell miljö i Europa som möjliggjorde den industriella revolutionen. Till skillnad från många andra ekonomihistoriker har han betonat idéernas och kunskapens avgörande roll snarare än bara materiella faktorer.

Enligt Mokyr var det inte bara tekniska uppfinningar som drev utvecklingen, utan även framväxten av vetenskapliga institutioner och nätverk där kunskap kunde utbytas och växa. Han har myntat begreppet ”den industriella upplysningen” för att beskriva denna process där praktisk och teoretisk kunskap började samverka på nya sätt.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap har därmed i år tilldelats en forskare som överbryggar gapet mellan ekonomi och historia. Mokyrs tvärvetenskapliga metod har gjort det möjligt att förstå ekonomisk utveckling i ett bredare sammanhang, där kultur, institutioner och idéer spelar huvudroller.

Den maltesisk-födde forskaren, som även innehar nederländskt och amerikanskt medborgarskap, har genom sin forskning visat att den industriella revolutionen inte var oundviklig eller självklar. Andra avancerade civilisationer, som Kina under Song-dynastin eller det romerska imperiet, nådde aldrig samma genombrott trots tidiga teknologiska framsteg.

Vad var det då som gjorde Europa unikt? Mokyr lyfter fram framväxten av en öppen och konkurrensutsatt marknad för idéer, där innovation belönades och kunskap kunde spridas genom tryckpressen, vetenskapliga sällskap och internationella nätverk av lärda. Det var också avgörande att politiska och religiösa makter inte kunde stoppa kunskapsspridningen, något som skilde Europa från många andra civilisationer.

I en tid då frågor om teknologisk utveckling, artificiell intelligens och klimatomställning står högt på agendan, är Mokyrs forskning högaktuell. Hans insikter om hur samhällen historiskt har hanterat stora teknologiska skiften kan ge viktiga lärdomar för vår samtid.

”Det finns paralleller mellan den industriella revolutionen och dagens digitala revolution,” förklarar Mokyr. ”Båda innebär fundamentala förändringar i hur människor arbetar, kommunicerar och organiserar sina samhällen.”

Svenska ekonomer och historiker har välkomnat prisbeslutet. Professor Klas Eklund vid Lunds universitet beskriver Mokyr som ”en sällsynt kombination av ekonomisk teoretiker och detaljorienterad historiker, vars arbete har fördjupat vår förståelse för ekonomisk tillväxt.”

Ekonomipriset, som instiftades 1968 av Sveriges Riksbank till Alfred Nobels minne, har under senare år ofta belönat forskare som utmanat traditionella ekonomiska modeller. Med Mokyr fortsätter denna tradition genom att priset går till en forskare som insisterat på att ekonomisk utveckling inte kan förstås utan hänsyn till historia, kultur och idéer.

Prisutdelningen kommer att äga rum den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med övriga Nobelpris. Joel Mokyr blir då den första ekonomihistorikern sedan Douglass North 1993 att motta denna prestigefyllda utmärkelse.