Så har det svenska AI-undret skapats

På rekordtid har Sverige etablerat sig som en betydande aktör inom artificiell intelligens. Företag som Lovable och Legora, knappt tre år gamla, värderas idag till 50-60 miljarder kronor vardera – i nivå med etablerade storföretag som säkerhetsjätten Securitas med över 330 000 anställda i 44 länder, eller Sweco, Europas största teknikkonsultbolag.

Framgången för dessa AI-bolag är ingen slump, menar Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). ”Det här borde inte överraska oss när vi tittar på Sverige för det finns en rad faktorer som har sammanstrålat under en lång tid som förklarar varför vi var lite tidigare än andra att dra nytta av AI-teknikvågen”, säger Serger som har mer än 20 års erfarenhet av att studera innovationspolitik i Europa och Kina.

Hon framhåller den svenska befolkningens teknikvänlighet och den positiva attitydförändringen till entreprenörskap som avgörande faktorer. ”Den här teknikvänligheten kanske låter trivial men det är den inte när man som jag kommer från ett land som Tyskland där många fortfarande kan ha en viss skepsis mot ny teknik.”

Magnus Klofsten, professor i innovation och entreprenörskap vid Linköpings universitet, pekar på att det svenska teknikutvecklingsundret tog fart redan i slutet av 1970-talet, med inspiration från amerikanska prestigeuniversitet som MIT och genom företagsavknoppningar från svenska lärosäten.

”Sverige är ett väldigt ingenjörs- och produktdrivet land. Vi ska lösa problem. Samtidigt har vi en väldigt liten hemmamarknad. Vi tänker globalt från första början”, konstaterar Robin Teigland, professor i teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

En annan viktig komponent är hur den offentliga sektorn har stöttat den tekniska utvecklingen historiskt. Hem-PC-reformen i slutet av 1990-talet och satsningen på den svensktillverkade ABC-80-datorn i skolor under tidigt 1980-tal lade grunden till en digitalt kunnig befolkning.

”AI-revolutionen landar i Sverige, kanske särskilt i Stockholm, även i en otroligt fruktbar miljö där det redan finns väldigt framgångsrika entreprenörer som kan agera mentorer. Det finns också väldigt goda förutsättningar när det gäller kapitalmarknaden”, fortsätter Serger.

Hon pekar på att Sverige uppvisar ett historiskt mönster där landet kanske inte alltid är först med att utveckla ny teknik, men snabbt kan tillämpa och bygga framgångsrika verksamheter kring innovationer.

Robin Teigland lyfter fram det sociala Sverige som en ofta förbisedd framgångsfaktor: ”Vi har en öppen, tillitsbaserad och nätverkande kultur. Det är det som också gör att man kan vara framgångsrik.”

Hon betonar att Sveriges låga hierarkier och höga samhällstillit skapar öppenhet kring idéer. Till och med den svenska fika- och lunchkulturen spelar roll: ”I Norge, där jag har jobbat, går man inte ut och äter lunch. Man har kortare lunchraster och äter oftast sin matsäck vid skrivbordet. Hur ska man nätverka då? Det är ju där mellan människorna idéerna sprids.”

Mikael Ljungblom, chef för policy och internationella relationer på AI Sweden, ser vissa särskilda drag i den nuvarande teknikvågen: ”Det finns en otrolig kraft i teknologin och det är fortfarande relativt få människor som arbetar i de här bolagen, trots att de är så framgångsrika. Det går att vara extremt produktiv med den teknik som nu både finns tillgänglig och den som byggs.”

Han förutspår positiva spridningseffekter från de framgångsrika AI-bolagen till resten av det svenska näringslivet genom att ekosystemen lockar både talang och kapital.

Robin Teigland tillägger att den nyaste AI-tekniken gynnar Sveriges styrkor inom tvärvetenskapliga kompetenser: ”Tidigare har det krävts mycket mer spetskompetenser, men nu med AI ser jag att Sverige har en fördel. Du behöver mycket mer interdisciplinära kompetenser, folk som kan bygga broar mellan olika discipliner och slutmarknaden.”

Samtidigt finns utmaningar för att hela näringslivet ska kunna dra nytta av utvecklingen. Sylvia Schwaag Serger noterar att etablerade företag kan ha svårt att ställa om internt: ”Sveriges styrka ligger i kombinationen av industri och startups, men samspelet dem emellan kan optimeras. Till skillnad från i USA, där stora bolag systematiskt köper upp startupbolag för att inkorporera ny teknik, har det svenska näringslivet ännu inte anammat den modellen fullt ut.”

Mikael Ljungblom understryker vikten av att samhället stöttar utvecklingen: ”Både med goda villkor men också i att verkligen göra allt som staten kan för att bidra till att det finns ett bra talangutbud och att den talangen som är lockad att komma hit har goda möjligheter att göra det.”

Han föreslår att nästa regering bör lansera ett talangpaket för att locka och underlätta för de skarpaste hjärnorna att komma till Sverige, inte minst genom förenklade migrationsprocesser.

Tre av Sveriges nya AI-giganter som exemplifierar framgången är Lovable, grundat 2023, som utvecklar en plattform för ”vibekodning” och värderas till 61 miljarder kronor; Legora, också grundat 2023, som erbjuder AI-drivna lösningar för jurister och värderas till 50 miljarder kronor; samt Tandem Health, som utvecklar AI-assisterade journaler för vården och värderades sommaren 2023 till 2-3 miljarder kronor.