Stora Coop sänker priserna med 6,5 procent – på 600 varor

Coop har länge brottats med bilden av att vara en av Sveriges dyraste matkedjor. I den senaste stora prisjämförelsen från Matpriskollen, gjord i mitten av augusti, låg Stora Coop återigen högst. Priserna var i genomsnitt 6 procent högre än hos den billigaste konkurrenten Willys. Även PRO:s rikstäckande prisundersökning från våren 2026 placerade Stora Coop som dyrast bland stormarknadskedjorna.

Nu ska Coop försöka bryta mönstret. Den 5 oktober sänks priserna på cirka 600 av de vanligaste varorna i Stora Coop-butikerna med i genomsnitt 6,5 procent. En Stora Coop-butik har totalt omkring 15 000 till 20 000 artiklar, så sänkningen omfattar en mindre del av sortimentet. De utvalda produkterna är bland dem som Coops medlemmar och trogna kunder handlar mest.

Bland varorna finns allt från Polarvete, flytande smör- och rapsolja och färdiglagad lasagne. Exempel på prissänkningar är Polarvete med 5,8 procent, yoghurt från Yoggi med 9,2 procent, Ramlösa original med 7,3 procent, Delicatoboll med 15,3 procent och Karins lasagne från Dafgårds med 9,9 procent.

Coop Sveriges vd Anders Torell säger att prissänkningarna är permanenta och att inga andra priser höjs för att finansiera dem. Alla 23 konsumentföreningar står bakom beslutet, och butikerna ska lokalt lägga sig i nivå med sina närmaste konkurrenter.

Bakgrunden är en långvarig prisförlust. Kooperationen byggde historiskt sin framgång på låga priser, med egna fabriker, stora centrallager och en tydlig idé om att medlemmarna skulle tjäna på samarbetet. I en intern skrift från 1960 hette det att rörelsen saknar uppgift om de kooperativa priserna är högre än de enskilda företagens. Men på 1970-talet tappade KF sitt prisförsprång till Ica, och kring 2010 var Coop enligt uppgift 10–15 procent dyrare än branschgenomsnittet.

Under samma period har marknadsandelarna minskat år efter år sedan 1960-talet. Förra året landade Coop på 16,7 procent av dagligvarumarknaden, medan Ica stod för drygt 50 procent. Mindre volymer ger sämre inköpsvillkor, vilket i sin tur driver upp priserna. Enligt uppgifter till DN har flera Coop-föreningar dessutom betalat högre inköpspriser till Coop Sverige än vad Ica-handlare har betalat för motsvarande varor. Det har skapat irritation och försvagat tilliten inom organisationen.

Coop består av 23 kooperativa konsumentföreningar som äger koncernen och själva sätter sina butikspriser. Coop Sverige, med bas i Stockholm, ansvarar för bland annat inköp, logistik och expertfunktioner. Dragkampen mellan föreningarna och Coop Sverige har pågått sedan 1960-talet.

De ekonomiska marginalerna för en prissatsning är små. Förra året gjorde föreningarna en sammanlagd förlust på 900 miljoner kronor, och Coop Sverige förlorade ytterligare 300 miljoner. Sedan 1988 uppgår de samlade förlusterna till omkring 30 miljarder kronor. Ändå menar Anders Torell att ett trendbrott är på väg. Han säger att resultatet hittills i år är klart bättre och att Coop har tagit marknadsandelar under de senaste tre månaderna, om än blygsamma 0,1–0,2 procentenheter i månaden.

En bidragande orsak är att det automatiserade lagret i Eskilstuna, som länge dragits med stora inkörningsproblem, nu fungerar bättre. Även it-systemen har effektiviserats. Torell menar att ökad volym på de prissänkta varorna ger bättre förhandlingskraft gentemot leverantörerna, vilket i sin tur ska ge lägre inköpspriser för föreningarna.

Prissänkningen är en del av en ny affärsplan för 2026–2028. Anders Torell, som först var tillförordnad vd i snart två år och därefter ordinarie vd sedan förra sommaren, vill på sikt sänka priserna även i de mindre Coop-butikerna. På många håll i Sverige är de enda Coop-butiker som finns. Något datum är dock inte satt. Först ska effekterna av stormarknadssatsningen och det nylanserade medlemsprogrammet utvärderas.

Dagligvaruhandeln präglas av hård priskonkurrens, där lågpriskedjor som Willys sätter ribban och Ica dominerar marknaden. För Coop handlar det inte bara om att sänka priser, utan om att återupprätta en position som en gång byggde på idén att kooperationen skulle ge bättre villkor åt konsumenterna. Frågan är om det räcker för att bryta den negativa spiral som pågått i decennier.