Priset på en typisk matkasse har sjunkit med 4,9 procent sedan i januari, enligt en färsk mätning från Swedbank och Matpriskollen. Undersökningen, som omfattar 200 varor i 70 butiker runt om i landet, visar att den halverade matmomsen fått genomslag i butikshyllorna – men inte på alla varugrupper.

I april sänktes matmomsen från 12 till 6 procent, en åtgärd som regeringen införde för att lätta på trycket för hushåll som kämpat med höga livsmedelspriser. Att prisfallet inte är större förklaras bland annat av att vissa produkter i korgen, som hygienartiklar, inte omfattas av sänkningen.

– Slutsatsen är att matmomssänkningen har fått fullt genomslag, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna.

Prisutvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan olika varugrupper. Mejeriprodukter, ost och matolja har blivit närmare 15 procent billigare sedan årsskiftet, medan kött, fisk och charkvaror i stället ökat med drygt 5 procent under samma period. Skillnaderna visar att prismedvetenhet kan löna sig rejält.

– Det finns väldigt mycket pengar att spara för den som är prismedveten. Det innebär att vara noga med var man handlar och vilka produkter man väljer. Jag vill påstå att du kan minska dina livsmedelskostnader med 20–30 procent på det sättet, säger Arturo Arques.

Långsiktigt gap mot löneutvecklingen

Trots årets nedgång ligger matpriserna fortfarande på en betydligt högre nivå än före inflationschocken. Enligt undersökningen har livsmedel blivit 21 procent dyrare sedan början av 2022, medan lönerna under samma period ökat med 18 procent. Hushållen har med andra ord fortfarande en bit kvar innan köpkraften är återställd.

– Det är fortfarande lite dyrare att handla i dag än innan inflationen drog iväg, men vi har snart stängt det gapet, säger Arques.

Utvecklingen framåt är dock oviss. Flera faktorer hotar att trycka upp priserna igen under vintern. Dieselpriserna har stigit och väntas slå igenom på matpriserna inom kort, eftersom transporter utgör en stor del av livsmedelskedjans kostnader. Samtidigt spår Riksbanken en räntehöjning i vinter, vilket skulle öka kostnaderna ytterligare för många hushåll med bolån.

Tillfällig sänkning skapar osäkerhet

En annan osäkerhetsfaktor är att momssänkningen är tidsbegränsad och löper fram till slutet av 2027. Om en kommande regering inte förlänger satsningen kan hushållen stå inför kraftiga prishöjningar när momsen återställs till 12 procent. Frågan är därmed lika mycket politisk som ekonomisk.

– Politiskt kan det bli väldigt svårt att återställa matmomsen fullt ut. En lösning kan vara att man återställer momsen på vissa varor men inte på allt, så att vi får differentierade momssatser på livsmedel, säger Arturo Arques.

Att införa olika momssatser för olika varugrupper skulle dock vara en administrativ utmaning och kräva nya regelverk. Inom EU finns flera exempel på differentierad moms, men systemen varierar stort mellan medlemsländerna.

För konsumenterna handlar det i nuläget om att hålla koll på prisutvecklingen och anpassa sina inköpsvanor. Att jämföra priser mellan butiker, välja egna märken och handla säsongsbaserat är strategier som kan göra stor skillnad för hushållsbudgeten.

Matpriskollen och Swedbanks mätning genomförs regelbundet och följer priserna på en fast sammansatt korg av varor. Att korgen är densamma över tid gör att jämförelser mellan mätningstillfällena är tillförlitliga, vilket ger en tydlig bild av hur priserna rör sig över säsonger och år.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att momssänkningen haft avsedd effekt, men att bilden är nyanserad. Priserna påverkas av en rad faktorer – från globala råvarupriser och transportkostnader till valutaläget och inhemsk konkurrens. För hushållen innebär det att matbudgeten fortsatt kräver planering, särskilt med tanke på de kostnadsökningar som väntar inom energi och räntor.

Med momssänkningens tidsgräns i sikte och ett politiskt osäkert läge återstår att se om de lägre matpriserna består – eller om hushållen tvingas rusta för nya prisökningar.

Dela.

18 kommentarer

Leave A Reply