USA-skepsis och ökad optimism göder börsen: ”Även de med lägst lön börjar bli positiva”

Svenska investerare visar ökad optimism trots global osäkerhet

Stockholmsbörsen fortsätter att visa styrka och har sedan årsskiftet avancerat över 5 procent till nya rekordnivåer. Det breda OMXSPI-indexet presterar därmed i linje med europeiska aktier men betydligt bättre än amerikanska börser, där S&P 500 endast knappt håller sig på plus hittills i år.

Investeraroptimismen bland svenskarna har ökat markant enligt en färsk kvartalsundersökning från JP Morgan Asset Management. Över hälften av de tillfrågade under fjärde kvartalet förra året tror på börsuppgång under det kommande halvåret. Särskilt tydlig är optimismen bland yngre mellan 16 och 39 år, män, och – något överraskande – bland hushåll med lägre inkomster.

”Det känns ändå positivt. Vi ser en ökad optimism, även hushållen med lägst lön börjar bli lite positiva,” säger Caroline Karlander, investeringsspecialist på JP Morgan Asset Management.

Hon påpekar att hushåll med bruttoinkomster under 300 000 kronor inte varit så här optimistiska om börsutvecklingen sedan början av 2022. Detta har bidragit till att investerarindexet nu ligger på sin högsta nivå på drygt ett år, även om det fortfarande återstår en bit till de nivåer som rådde innan USA införde omfattande tullar mot omvärlden förra våren.

Geopolitisk oro kvarstår dock som den främsta riskfaktorn enligt undersökningen. Nästan två tredjedelar av de tillfrågade tror att den internationella situationen kan ha negativa effekter på börsen. När det gäller hemmaplan är bilden mer positiv – där ser investerarna snarare gynnsamma börseffekter av konjunkturutveckling, ränteläge och inflation.

”Geopolitiken är fortsatt den största orosfaktorn bland de vi har intervjuat,” bekräftar Karlander.

Undersökningen visar också förändrade investeringsmönster. Svenskarna fortsatte att placera i globalfonder men blev mer avvaktande till amerikainriktade fonder. Statistik från Fondbolagens förening bekräftar bilden – mot slutet av förra året noterades nettoutflöden från Nordamerikafonder medan globalfonderna uppvisade en mer varierande utveckling.

I januari skedde dock en intressant förändring då fondspararna nettosålde både global- och Nordamerikafonder till förmån för europeiska och svenska marknader, samt vissa asiatiska marknader. Bland annat ökade inflödena till Japan, vars aktiemarknad nått rekordnivåer på förhoppningar om en mer expansiv finanspolitik under premiärminister Sanae Takaichi.

Detta speglar en global trend där inflöden till europeiska aktier har nått nya rekordnivåer under de senaste veckorna, enligt Financial Times. Dyra värderingar och osäkerhet i den amerikanska tekniksektorn anges som bidragande faktorer.

Caroline Karlander varnar dock för att helt undvika den amerikanska marknaden. Hon pekar på den fortsatt starka investeringscykeln i USA, driven av tunga teknikbolag som Alphabet och Amazon.

”USA har ju varit väldigt motståndskraftigt, där har vi vår livstids största investeringsboom,” förklarar hon.

För att den svenska och de europeiska börserna ska fortsätta prestera väl krävs enligt Karlander att företagens vinstutveckling tar fart på allvar. ”Vi måste se vinsterna komma tillbaka på riktigt, att bolagen faktiskt vågar satsa lite mer och anställa,” säger hon.

Stockholmsbörsens starka utveckling under årets första månader kan ses som ett tecken på att investerarna redan räknar med förbättrade bolagsvinster framöver, i takt med att räntesänkningar förväntas komma igång senare under året. Den svenska börsen, med sin mix av industri-, teknik- och finansbolag, kan gynnas av både konjunkturförbättringar och digital transformation.

Utmaningen framöver blir hur de svenska börsbolagen ska möta den globala konkurrensen, särskilt från amerikanska teknikjättar som fortsätter investera massivt i framtidsteknologier som artificiell intelligens och molntjänster.