Varningen: Höjda fondavgifter kan sluka hundratusentals kronor

Svenskt fondsparande slår rekord – men avgifter kan äta upp vinster

Svenska sparare investerade nästan rekordstora 202 miljarder kronor i fonder under föregående år, enligt statistik från Fondbolagens förening. Samtidigt varnar nu Finansinspektionen för att höga avgifter riskerar att kraftigt urholka avkastningen på lång sikt.

– Många tycker att det är svårt att veta vad man betalar för och vad skillnaderna i fondavgifter är, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

Finansinspektionen har i samarbete med analysföretaget Morningstar gjort beräkningar som visar att snittavgiften för globala indexfonder under det senaste kvartalet låg på 0,4 procent. Detta är dubbelt så högt som avgiften för motsvarande Sverigeindexfonder. Jämfört med aktivt förvaltade fonder blir skillnaden ännu mer markant – där ligger medianavgiften på 1,3 procent.

– Avgifter påverkar sparandet mer än vad många tror. På sikt kan en skillnad på någon procentenhet innebära att hundratusentals kronor försvinner in i avgifter, förklarar Langemark.

Hon betonar vikten av att jämföra fondavgifter inom samma kategori för att få ett relevant beslutsunderlag. Samtidigt påpekar hon att en högre avgift kan vara motiverad om fonden levererar bättre avkastning, men att det är svårt att förutspå börsutvecklingen.

– Jämför din fondavgift med vad som är vanligt för den typen av fond. Det är en enkel kontroll som gör stor skillnad, uppmanar Langemark.

För att sprida risker rekommenderar hon investeringar i flera olika index. Hon varnar också för valutarisker när man placerar i fonder med exponering mot andra länder, eftersom kronkursens utveckling påverkar den slutliga avkastningen.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, konstaterar att svenska sparare generellt har mer kapital att investera på börsen idag. Samtidigt märks en tydlig förändring i placeringspreferenserna. Under förra året minskade investeringarna i nordamerikanska aktier med hela 57 miljarder kronor.

– Det är ett väldigt stort uttag. Vi har aldrig sett något liknande sedan mätperiodens start 2010, säger Westerberg.

Han tror att denna utveckling delvis kan förklaras av reaktioner på den amerikanska presidenten Donald Trumps politik, vilken skapat osäkerhet kring värderingarna av många amerikanska bolag. Paradoxalt nog ökade samtidigt inflödet till globalfonder, som ofta har en betydande exponering mot USA, med över 160 miljarder kronor.

Detta till synes motsägelsefulla beteende förklarar Westerberg med att många svenskar redan har stora innehav i globalfonder, men nu blivit mer medvetna om sin höga exponering mot USA. Detta kan ha motiverat uttag från renodlade USA-fonder för att få en bättre riskspridning.

En betydande del av kapitalet som lämnat USA-fonderna verkar ha omlokaliserats till Europa, där inflödet uppgick till närmare 50 miljarder kronor. Detta kan ha visat sig vara ett klokt val under perioden.

– Det har varit bättre att ha pengarna i Europa och Sverige eftersom den starka kronan gjort att avkastningen i USA minskat, konstaterar Westerberg.

Fondbolagens förenings statistik visar även andra intressanta trender i det svenska fondsparandet. Utöver minskningen i nordamerikanska fonder och ökningen i europeiska och globala fonder, har även branschfonder tappat cirka 30 miljarder kronor. Övriga marknader som visar positiv utveckling inkluderar Sverige med 1,7 miljarder kronor i ökat kapital och Norden med 1,3 miljarder.

Finansinspektionen har föreslagit att regeringen ska genomföra en lagändring för att underlätta jämförelser mellan fonder, vilket skulle kunna hjälpa konsumenter att göra mer välgrundade beslut om sina investeringar. Detta initiativ ligger i linje med myndighetens arbete för ökat konsumentskydd på fondmarknaden.

Totalt ökade svenskarnas investeringar i aktiefonder med 107,7 miljarder kronor under förra året, vilket bekräftar den fortsatt starka trenden mot aktiebaserat sparande trots de geopolitiska och ekonomiska osäkerheter som präglat den globala ekonomin.