Veckopengen har tappat i värde – så mycket borde barnen få

Den svenska kronan har tappat 22,5 procent i värde på fem år. Den höga inflationen under 2022–2023 fick Riksbanken att agera, och priserna på allt från mat till boende steg kraftigt. Nu visar en ny undersökning från storbanken Nordea att barnens vecko- och månadspeng inte har hängt med i utvecklingen.

För fem år sedan fick barn i åldern 6–8 år i genomsnitt 28 kronor i veckopeng. I år är summan nere i 27 kronor. För att samma belopp skulle ha samma köpkraft i dag borde det ha legat på drygt 34 kronor, enligt Dagens Nyheters beräkning. För gruppen 9–11 år har veckopengen ökat från 42 till 44 kronor, men även här har inflationen ätit upp en stor del av ökningen. Hade beloppet räknats upp med inflationen skulle det ha varit nära 52 kronor.

Även månadspengen har halkat efter. 9–11-åringar får i genomsnitt 195 kronor i månaden, jämfört med 199 kronor för fem år sedan. För att kompensera för inflationen borde summan ha varit 244 kronor.

Den så kallade då-och-då-pengen, som föräldrar betalar ut vid behov, har bara hängt med inflationen för de yngsta. 6–8-åringarna får i genomsnitt 108 kronor i månaden, vilket är 12 kronor mer än vad som hade krävts för att följa prisutvecklingen. För 12–14-åringar ligger snittet på 302 kronor, medan 312 kronor skulle ha behövts. För 15–17-åringar har summan ökat från 779 till 809 kronor, men för att köpkraften skulle vara intakt borde den ha legat på 954 kronor.

Nordeas privatekonom Anders Stenkrona säger att föräldrarna har haft svårt att hinna med de ökade kostnaderna. Han pekar på att prischocken med över tio procents inflation under en period gjort hushållen mer försiktiga.

– Man har helt enkelt inte tagit sig råd att höja barnens fickpengar, säger han.

Stenkrona lyfter också fram att sparkvoten bland svenska hushåll har varit hög. Flera dramatiska händelser har präglat ekonomin under de senaste åren: coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina, tulloro och senast kriget mellan USA och Iran. Det har gjort att många familjer håller igen på kostnader de kan styra över.

Undersökningen visar samtidigt att allt fler barn får veckopeng. Andelen har ökat fyra år i rad och ligger i dag på 81 procent, samma nivå som 2021. Som lägst var siffran 2022 och 2023, då 78 procent fick veckopeng.

En annan trend är att månadspeng blir vanligare. Drygt 60 procent av 12–14-åringarna får i dag månadspeng, och även bland 9–11-åringar ökar den formen av betalning. Enligt Anders Stenkrona är det positivt att barnen får lära sig att hantera en större summa över tid.

– Det tvingar dem att börja tänka mer långsiktigt, säger han.

Även sättet att betala ut fickpengar förändras. För äldre barn dominerar digitala överföringar via bank eller Swish, medan kontanter fortfarande är vanligast för de yngsta i gruppen 6–8 år.

Undersökningen bygger på intervjuer med 1 050 föräldrar till barn i åldrarna 6–17 år och genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Nordea.