Anna Grönlund: Vår besatthet av det rena och naturliga har en smutsig historia

Den amerikanska Maharörelsen växer snabbt och tar allt större plats i den politiska debatten, där den marknadsför sig under slagordet ”Make America Healthy Again” – en tydlig anspelning på Donald Trumps välkända kampanjslogan. Rörelsen, som förespråkar alternativa hälsometoder och en så kallad ”giftfri” livsstil, har på kort tid fått stort genomslag både i USA och internationellt.

Maharörelsen, som i grunden är konservativ, har byggt sin plattform kring idén om att återgå till vad man anser vara naturliga levnadssätt. Det handlar om allt från kosttillskott som marknadsförs som ”naturliga” till hemmaförlossningar utan medicinsk övervakning och olika typer av detoxkurer som påstås rena kroppen från skadliga ämnen.

Enligt läkaren Anna Grönlund är det ingen tillfällighet att rörelsen nu även börjar få fotfäste i Sverige. Den passar väl in i en tid när misstron mot etablerade institutioner och vetenskaplig konsensus ökar i vissa kretsar. Fenomenet kan ses som en del av en större global trend där alternativa fakta och konspiratoriska tankegångar vinner mark.

”Det finns en farlig tendens att avfärda medicinsk vetenskap till förmån för obeprövade metoder som saknar vetenskapligt stöd”, säger en företrädare för Svenska Läkaresällskapet som ombetts kommentera trenden. Organisationen ser med oro på utvecklingen och understryker vikten av evidensbaserad vård.

Maharörelsen har kritiserats för att exploatera människors oro och osäkerhet. Den riktar sig ofta till personer som känner sig svikna av det traditionella sjukvårdssystemet eller som har diffusa symtom som inte enkelt kan diagnostiseras. Genom att erbjuda enkla förklaringar och lösningar på komplexa medicinska problem har rörelsen skapat en trogen följarskara.

I sociala medier sprids rörelsens budskap effektivt, och den har en särskilt stark närvaro på plattformar som Instagram och TikTok. Där når den framför allt yngre målgrupper med visuellt tilltalande innehåll som lyfter fram en ”naturlig” livsstil och kritiserar modern medicin och livsmedelsproduktion.

Folkhälsomyndigheten har uppmärksammat fenomenet och pekar på flera oroväckande aspekter. Bland annat finns exempel på hur föräldrar väljer bort vaccinationer för sina barn eller förkastar etablerade behandlingsmetoder för allvarliga sjukdomar till förmån för alternativa kurer.

”Vi ser en ökad polarisering i hälsofrågor där vetenskaplig kunskap ställs mot personliga erfarenheter och anekdotisk bevisföring. Det är en utveckling som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan”, säger en talesperson för myndigheten.

Experter pekar på att Maharörelsens framgång delvis kan förklaras med den växande klyftan mellan olika samhällsgrupper. I tider av ekonomisk osäkerhet och misstro mot eliter blir alternativa rörelser som erbjuder enkla svar på komplexa problem särskilt attraktiva.

”Det handlar inte bara om hälsa, utan också om identitet och tillhörighet. Att ansluta sig till Maharörelsen blir ett sätt att markera avstånd från etablissemanget och visa att man tar kontroll över sitt eget liv”, förklarar en sociolog vid Stockholms universitet som forskar om sociala rörelser.

I Sverige har trenden hittills varit mest synlig i storstadsregionerna och särskilt i välbärgade områden, där den ofta kopplas samman med en viss livsstil och värderingar. Intressant nog förenar rörelsen personer från både höger- och vänsterkanten politiskt, genom sitt fokus på ”naturlighet” och skepsis mot storskalig industri och läkemedelsbolag.

Hälso- och sjukvårdsexperter efterlyser nu en mer nyanserad debatt kring dessa frågor och betonar vikten av källkritik och vetenskaplig literacy. Samtidigt menar många att vården behöver bli bättre på att möta patienter med respekt och lyhördhet för att motverka den växande misstron.

”Det är viktigt att vi tar människors oro på allvar och inte avfärdar deras upplevelser. Samtidigt måste vi stå upp för vetenskapen och förklara varför evidensbaserad vård är så viktig”, avslutar Anna Grönlund.