Därför kan trivseleldning hemma vara hälsofarligt

En ny brittisk studie bekräftar hälsorisker med vedeldning

När höstmörkret sänker sig och många svenskar tänder en sprakande brasa för värme och trivsel, presenterar forskare vid University College London oroväckande resultat. Den nya studien visar att inomhuseldning kan kopplas till nedsatt lungfunktion, något som presenterades förra veckan vid en lungmedicinsk konferens i Amsterdam.

Forskarna jämförde data om självrapporterad vedeldning med mätningar av lungfunktion under åtta år och konstaterade att lungfunktionen försämrades i snabbare takt hos personer som regelbundet vedeldar i hemmet. Resultaten stämmer väl överens med vad flera svenska och nordiska studier tidigare har visat.

– I Sverige handlar det om hundratals förtida dödsfall per år, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

Naturvårdsverket har länge varnat för att vedeldning är en betydande källa till hälsofarliga luftföroreningar. Ungefär en tredjedel av alla utsläpp av små partiklar i Sverige kommer idag från ved- eller fastbränsleeldning.

– När utsläppen från trafiken har minskat är vedeldningen nu bland de största utsläppskällorna, förklarar Stina Ausmeel på Naturvårdsverkets luftenhet.

Föroreningarna från vedeldning består främst av små partiklar, inklusive sot, samt cancerogena ämnen. Bertil Forsberg påpekar dock att den engelska studien baseras på självrapportering om vedeldning, vilket alltid medför viss osäkerhet. I Storbritannien är öppna spisar vanligare än de moderna, tätare kaminer som används i Skandinavien.

Tidigare studier har visat att typen av eldstad har stor betydelse för luftkvaliteten inomhus. I USA har program för att byta ut äldre eldstäder mot moderna, täta kaminer gett positiva resultat.

– Man har kunnat se att skolbarn får mindre problem med andningsorganen och lägre skolfrånvaro, säger Forsberg.

Men även moderna kaminer utgör en risk. Forsberg betonar att partikelhalten är dubbelt så hög i hus som eldar med ved jämfört med hus som använder andra uppvärmningskällor.

Stockholms stad uppskattar att småpartikelutsläpp från eldning orsakar mellan 170 och 400 förtida dödsfall per år bara i huvudstaden, trots att luftmätningarna generellt ligger under gällande miljökvalitetsnormer.

– Enskilda individer kan utsättas för en högre exponering än vad mätningarna visar, säger Jennie Hurkmans, miljöutredare på Stockholms stad.

Särskilt villatäta områden kan ha höga koncentrationer av partiklar. Ett intressant fynd i den engelska studien är att hälsoeffekterna från vedeldning kan vara svåra att upptäcka i befolkningsstudier, eftersom de som vedeldar ofta tillhör socioekonomiskt starkare grupper med bättre allmänhälsa. När forskarna justerade för dessa faktorer framträdde dock tydliga skillnader i lungfunktion över tid.

En nordisk studie från Umeå universitet bekräftar riskerna. Vid jämförelser mellan Umeå, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn noterades betydligt fler förtida dödsfall från luftföroreningar i Oslo, där vedeldning är ett vanligt sätt att värma bostäder.

Både Umeåstudien och ett forskningsprojekt från Nordiska ministerrådet pekar på behovet av folkhälsoåtgärder för att minska utsläppen, bland annat genom att begränsa vedeldningen i tätorter.

Sverige saknar idag nationella rekommendationer kring vedeldning. Vissa städer har infört lokala begränsningar, men på nationell nivå arbetar Naturvårdsverket främst med information om riskerna och råd om hur man eldar korrekt.

När begränsningar har föreslagits i Sverige har det snabbt mött motstånd. Forsberg erinrar om proteströrelsen ”Vedspisupproret” som bildades när Boverket planerade utsläppskrav på kaminer.

– Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lagt fram förslag om förändringar, som att förbjuda vedeldning i vissa områden. Men förslagen har inte fått politiskt stöd, avslutar Forsberg.

Att elda rätt är ett sätt att minska de hälsofarliga utsläppen. Myndigheterna rekommenderar att anpassa brasans storlek till kaminen, säkerställa god lufttillförsel och endast använda torr ved. Man bör aldrig elda avfall eller impregnerat trä, och en bra tumregel är att elda maximalt 3 kilo ved per timme, 3-4 timmar per gång och högst 2 gånger i veckan.