DN Debatt. ”Vem ska reagera när ’Kalle’ slår sönder sina käkben?”

Sociala medier driver kroppshets bland båda könen – unga män glöms bort i debatten

Sociala medier har en dokumenterat negativ påverkan på ungas kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Enligt en studie från 2024 ökade andelen tonåringar med frekventa ätstörningssymtom inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) från 16 procent 2018 till 28 procent 2022 – samma tidsperiod som Tiktok etablerade sig i Sverige. En färsk Novusmätning beställd av Friskis & Svettis Stockholm visar att 45 procent av unga vuxna mellan 18-34 år är missnöjda med sina kroppar, och sex av tio uppger att sociala medier påverkar deras kroppsbild negativt.

För att undersöka fenomenet närmare analyserades Tiktok-flödet hos två 14-åringar – en pojke och en flicka. Resultatet visade tydligt hur tidigt unga exponeras för extrema skönhets- och kroppsideal. Medan flickans flöde dominerades av hudvårdsrutiner, dieter och kroppsjämförelser, innehöll pojkens flöde främst uppmaningar om muskelbyggande, träningsprogram för specifika muskelgrupper och strikta kostplaner.

Vid fortsatt granskning framträdde en ännu mörkare bild av vad unga män möter så fort de visat intresse för träning eller utseende. En av Tiktoks största trender är ”looksmaxxing” – att maximera sitt utseende genom rigorös kroppsvård och intensiv träning (så kallad ”softmaxxing”) samt genom extrema och ofta hälsofarliga kroppsmodifieringar (”hardmaxxing”).

En framträdande profil inom denna trend är ”Clavicular”, som bland annat uppmanar till metamfetaminanvändning för viktnedgång och förespråkar ”bone smashing” – att slå sönder käkbenet med hammare för att skapa mikrofrakturer som när de läker ska ge en mer maskulin käklinje. De uppenbara riskerna, som ansiktsdeformation, infektioner och kronisk smärta, förminskas genom pseudovetenskapliga förklaringar. Frågan är om en 14-åring har tillräcklig mognad för att stå emot denna typ av påverkan.

Sociala medieplattformar tenderar att ge plats åt extremt innehåll framför måttfullhet, och kampen om ungas uppmärksamhet flyttar kontinuerligt gränserna för vad som betraktas som extremt. Clavicular är bara ett exempel i en bredare ungdomskultur där utseendeoptimering till varje pris har blivit normen.

Det har länge varit känt att unga kvinnor påverkas negativt av de ideal som sprids på sociala medier, vilket är en anledning till att Jämställdhetsmyndigheten nu genomför en utredning om hur sociala medier påverkar kvinnors och flickors självbild. Men data visar tydligt att även pojkar och unga män drabbas hårt. De uppmuntras till extrema träningsmetoder och hälsofarliga ingrepp baserade på pseudovetenskap, samtidigt som deras kroppsmissnöje ökar.

I dag är styrketräning den vanligaste träningsformen bland både flickor och pojkar i tonåren. Om föräldrar frågar sina tonåringar varför de börjat träna på gym, är det högst sannolikt att sociala medier, särskilt Tiktok, utgör en betydande inspirationskälla.

Att fler unga tränar är i grunden positivt. Forskning visar entydigt att regelbunden fysisk aktivitet är bland det bästa man kan göra för både fysisk och psykisk hälsa. Det finns direkta samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välmående, vilket skapar en positiv spiral av hälsoeffekter.

Problemet uppstår när ungas hjärnor samtidigt programmeras att tro att de inte duger genom algoritmer som konsekvent framhäver extremer. I verkliga livet ser vi hur skeva ideal leder till överträning, dopning och andra självskadebeteenden, där ätstörningar ofta ingår. För många börjar denna problematik redan i de tidiga tonåren.

Även om kroppshets fortfarande är vanligare bland unga kvinnor, kan unga mäns situation inte ignoreras, särskilt eftersom könen påverkas på olika sätt. Medan kvinnor hetsas till att bli smalare, uppmanas män att bli större och starkare, ofta genom extrema metoder.

Forskningsfokuset har hittills främst legat på unga kvinnor, och ämnet är relativt outforskat bland pojkar och unga män. Det finns få djupgående studier om hur kroppsideal bland unga män i Sverige påverkas av samhället och sociala medier. Effekterna är dock tydliga – andelen tonårspojkar som rapporterade hetsätning eller svält hos BUP ökade från 4 till 11 procent mellan 2018 och 2022. Användningen av anabola steroider är också betydligt vanligare bland män än kvinnor.

För att hantera detta växande samhällsproblem behöver framtida politiska åtgärder och handlingsplaner ta hänsyn till både unga kvinnors och mäns erfarenheter. Den pågående statliga utredningen om sociala mediers påverkan på unga kvinnor bör utvidgas till att inkludera pojkar och unga män. Regeringen bör även ta fram en nationell handlingsplan för hur kroppshets ska motverkas bland alla kön.

Konkreta åtgärder krävs, exempelvis utbildning i källkritik och identifiering av AI-genererat innehåll i skolan, tydligare regler för innehållsmärkning i sociala medier, samt ökade krav på techbolag gällande algoritmernas utformning och effekter. Det är dags att erkänna att kroppshets påverkar alla unga – och att säkerställa att hälften av Sveriges unga inte glöms bort i den viktiga diskussionen.