Forskaren: Utan mål kan tillvaron bli meningslös

I strävan efter ekonomiskt oberoende – en paradoxal lycka

Ekonomiskt oberoende framstår för många som den ultimata friheten – möjligheten att leva utan ekonomiska bekymmer och slippa arbeta för försörjning. Men denna vanliga dröm kan dölja en oväntad paradox enligt lyckoforskningen.

Michael Dahlen, professor och lyckoforskare, menar att det finns en baksida med att uppnå fullständig ekonomisk frihet. Enligt honom kan den efterlängtade ekonomiska tryggheten faktiskt leda till ett minskat välbefinnande.

”Man förlorar meningsfullheten i tillvaron när man inte längre har en strävan att uppfylla något,” förklarar Dahlen. Det handlar om en fundamental aspekt av mänsklig psykologi – behovet av mål och utmaningar för att känna tillfredsställelse.

Forskningen inom området pekar på att människor ofta underskattar betydelsen av mening och syfte i livet. När ekonomiska mål väl uppnåtts kan ett existentiellt vakuum uppstå, vilket kan leda till känslor av tomhet eller till och med depression hos vissa individer.

Detta fenomen är inte ovanligt bland personer som gått i tidig pension eller uppnått ekonomiskt oberoende genom investeringar, försäljning av företag eller andra medel. Trots att de uppnått vad många drömmer om, upplever många en överraskande tomhetskänsla när de plötsligt saknar tydliga mål att sträva efter.

Svenska undersökningar visar att sambandet mellan inkomst och lycka planar ut vid en viss nivå. När grundläggande behov är tillgodosedda och ekonomisk trygghet uppnåtts ger ytterligare ekonomiska tillgångar relativt små lyckotillskott, något som kallas ”lyckoparadoxen” inom forskningen.

Dahlen poängterar dock att detta inte betyder att man ska undvika ekonomiskt oberoende, utan snarare att man bör förbereda sig för vad som kommer efter. ”Det handlar om att ha en plan för meningsfullhet och engagemang även efter att de ekonomiska målen är uppnådda,” säger han.

Psykologer rekommenderar ofta personer som uppnått ekonomiskt oberoende att hitta nya utmaningar, engagera sig i samhällsnyttiga aktiviteter eller utveckla nya färdigheter. Detta kan vara allt från volontärarbete och mentorskap till att utforska kreativa intressen eller starta projekt som inte nödvändigtvis drivs av ekonomisk vinning.

Fenomenet är särskilt relevant i dagens Sverige, där den så kallade FIRE-rörelsen (Financial Independence, Retire Early) fått allt större uppmärksamhet. Rörelsen, som förespråkar extrem sparsamhet och investeringar för att kunna pensionera sig tidigt, har lockat många anhängare, särskilt bland yngre generationer.

Även inom företagsvärlden har diskussionen om mening bortom ekonomisk framgång blivit alltmer framträdande. Flera framgångsrika entreprenörer vittnar om att känslan av att ha ”klarat det” snabbt ersätts av frågor om livets djupare mening och värde.

Dahlen, vars forskning har följt personer både före och efter uppnått ekonomiskt oberoende, betonar att förberedelse är nyckeln. ”De som klarar övergången bäst är de som redan innan hade identifierat vad som ger dem mening utöver arbete och ekonomiska mål,” förklarar han.

Forskningsresultaten bekräftas av internationella studier som visar att kulturer med stark betoning på gemenskap och relationsskapande ofta uppvisar högre nivåer av självrapporterad lycka än kulturer med stark betoning på individuell ekonomisk framgång.

För den som drömmer om ekonomiskt oberoende rekommenderar experter därför ett bredare perspektiv. Istället för att enbart fokusera på det ekonomiska målet bör man parallellt utveckla intressen, relationer och aktiviteter som kan ge mening även efter att den ekonomiska friheten är uppnådd.

”Det handlar inte om att välja mellan ekonomiskt oberoende och meningsfullhet,” avslutar Dahlen. ”Det handlar om att inse att ekonomisk frihet bara är en del av ett gott liv, inte hela definitionen.”