Ny forskning antyder koppling mellan ketogen kost och förbättrad psykisk hälsa

Efter mer än tio år av kamp mot bipolär sjukdom hade Maya Schumer från Belmont, Massachusetts, provat nästan alla tillgängliga behandlingar. Terapi, antipsykotiska mediciner, stämningsstabiliserande preparat och antikonvulsiva läkemedel – inget tycktes hjälpa mot hennes panikattacker, manier, depression och hjärndimma.

I början av 2024, när hon beskrev sig själv som ”mer självmordsbenägen än någonsin”, föreslog hennes psykiater något oväntat: ketogen kost. Med känslan av att hon inte hade något att förlora, bestämde sig Schumer för att pröva denna fettrika, kolhydratfattiga diet.

Resultaten kom överraskande snabbt. Under fem månader ökade hon sitt intag av fettrika livsmedel som rött kött, smör och avokado, samtidigt som hon drastiskt minskade konsumtionen av spannmål, frukt och grönsaker. Detta ledde till färre panikattacker och förbättrad koncentrationsförmåga utan behov av centralstimulerande mediciner.

Depressionen kvarstod dock, vilket ledde till att Schumers psykiater kompletterade kostbehandlingen med en låg dos litium. Med denna kombinationsbehandling ”föll allt på plats”, enligt Schumer. Hon beskriver nu sitt tillstånd som stabilt, tryggt och jordat, med en sjukdomsbild som är betydligt lättare att hantera.

Schumers erfarenhet får visst stöd i nyare forskning. Begränsade studier har börjat visa att ketogen kost potentiellt kan lindra symtom vid psykiska sjukdomar som depression, bipolär sjukdom och schizofreni. I februari i år gjorde USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. det kontroversiella påståendet att dieten till och med kan ”bota” vissa av dessa tillstånd.

Medicinska experter betonar dock att det saknas vetenskapliga bevis för sådana påståenden och varnar för att dieten inte bör ersätta etablerade behandlingsmetoder som terapi och psykofarmaka. Men för patienter som inte svarat på konventionella behandlingar har keto blivit ett intressant alternativ att utforska.

Ketogen kost har använts sedan 1920-talet för behandling av epilepsi, men är idag främst känd som en metod för viktminskning. Kostplanen, som finns i flera varianter, fokuserar på fettrika och kolhydratfattiga livsmedel som ägg, kött, fisk, smör, nötter och grönsaker med låg stärkelsehalt. Spannmål, baljväxter, sötsaker, stärkelserika grönsaker som potatis samt de flesta frukter utesluts.

”Målet är att få kroppen i ketos, ett tillstånd där cellerna övergår från att huvudsakligen förbränna kolhydrater till att använda fett som primär energikälla,” förklarar Shebani Sethi, chef för programmet för metabolisk psykiatri vid Stanford Medicine.

Christopher Palmer, biträdande professor i psykiatri vid Harvard Medical School, rapporterade 2017 om ett samband mellan ketogen kost och psykisk hälsa genom en fallstudie med två patienter som hade schizoaffektivt syndrom. Båda upplevde att depression, hallucinationer och vanföreställningar försvann efter några veckor på dieten. När de återgick till sin vanliga kost återkom symtomen inom ett dygn.

”Min första reaktion var misstro – det här verkade omöjligt. Men sedan började jag fördjupa mig i forskningen,” berättar Palmer.

Han fann dock bara ett fåtal vetenskapliga studier om sambandet mellan keto och psykisk sjukdom, bland annat en studie från 1965 där tio kvinnor med schizofreni uppvisade förbättrade symtom efter två veckor på dieten.

En nyare studie från 2024 undersökte symtomen hos 23 vuxna med schizofreni eller bipolär sjukdom före och efter fyra månaders ketogen kost. Vid studiens slut hade deltagarnas symtom förbättrats med i genomsnitt 31 procent. I en annan studie från 2025 följde 16 universitetsstudenter med depression dieten i 10–12 veckor, vilket resulterade i cirka 70 procent förbättring av deras symtom.

”Många deltagare gick ned i vikt under studien och upplevde andra hälsoförbättringar som sänkt blodtryck och minskad inflammation. Detta kan ha bidragit till förbättrad hjärnfunktion och därmed lindrade symtom,” förklarar Shebani Sethi, som ledde studien 2024.

Min Gao, seniorforskare i metabolisk psykiatri vid University of Oxford, är mer försiktig i sina slutsatser och menar att de positiva resultaten kan ha berott på en placeboeffekt. ”Eftersom ingen av dessa studier hade kontrollgrupp går det inte att dra säkra slutsatser,” säger hon.

För närvarande pågår eller har nyligen avslutats minst ett dussin studier om keto och psykisk sjukdom. I en studie publicerad i februari, där 88 personer med klinisk depression deltog, inkluderade Min Gao och hennes kollegor en kontrollgrupp. Hälften av deltagarna fick ketogena måltider i sex veckor, medan den andra hälften åt något hälsosammare än vanligt.

”Även i denna studie förbättrades depressionssymtomen mer i ketogruppen, men skillnaden var relativt liten,” rapporterar Gao. Hon understryker att det krävs betydligt mer forskning för att fastställa ketodietens effekt på psykisk hälsa.

Vissa experter uttrycker oro för riskerna. Gia Merlo, klinisk professor i psykiatri vid NYU Grossman School of Medicine, varnar för att patienter som provar dieten på egen hand och upplever förbättringar kan avsluta sin läkemedelsbehandling på ett felaktigt och potentiellt farligt sätt.

Drew Ramsey, psykiater med inriktning på nutrition i Jackson, Wyoming, berättar om en tidigare patient med bipolär sjukdom som blev ”förtjust” i ketogen kost, avslutade sin medicinering och senare behövde sjukhusvård för mani.

”Ketogen kost är ingen universallösning. Det fungerar inte för alla,” avslutar Ramsey.