Kan man skydda sitt barn från psykisk ohälsa?

I svenska skolor och hem blir psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ett allt mer påtagligt problem. Statistiken visar en oroande utveckling där allt fler unga rapporterar känslor av ångest, oro och stress. Denna trend har blivit särskilt märkbar under de senaste åren och väcker berättigad oro bland föräldrar och experter.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökningar har psykiska besvär hos åldersgruppen 13–18 år ökat markant det senaste decenniet. Särskilt flickor i tonåren rapporterar högre nivåer av stress och nedstämdhet jämfört med tidigare mätningar, men även bland pojkar syns en oroväckande ökning.

Psykolog Anna Lindström, som arbetar med barn- och ungdomspsykiatri i Stockholm, förklarar att orsakerna bakom denna utveckling är komplexa och mångfacetterade.

”Vi ser en kombination av faktorer som bidrar till den psykiska ohälsan hos unga idag. Det handlar om allt från prestationskrav i skolan till sociala mediers påverkan och en allmän känsla av oro för framtiden,” säger Lindström.

Hon betonar att föräldrar ofta känner sig maktlösa inför barnens psykiska välmående, men att det finns konkreta åtgärder som kan göra skillnad. En av de viktigaste sakerna är att upprätthålla en öppen kommunikation med barnen.

”Att skapa en miljö där barn känner att de kan prata om svåra känslor utan att bli dömda är grundläggande. Det är viktigt att validera deras upplevelser även när vi som vuxna tycker att oron verkar överdriven,” fortsätter Lindström.

Barn- och ungdomspsykiater Johan Svensson vid Karolinska Institutet lyfter fram vikten av förebyggande arbete. Han menar att många föräldrar söker hjälp först när problemen blivit allvarliga.

”Vi behöver bli bättre på att identifiera tidiga varningstecken. Förändrade sömnvanor, minskad aptit, nedstämdhet eller plötslig isolering från vänner kan vara sådana tecken,” förklarar Svensson.

En central aspekt för att främja psykisk hälsa hos barn är enligt experterna att hjälpa dem utveckla resiliens – förmågan att hantera motgångar. Detta är något som kan tränas genom vardagliga situationer.

”Att låta barn möta utmaningar som är anpassade efter deras ålder och sedan stötta dem genom processen är ett sätt att bygga motståndskraft. Det är inte farligt att barn upplever misslyckanden ibland, så länge de får hjälp att bearbeta känslorna efteråt,” säger barnpsykolog Maria Eriksson vid Göteborgs universitet.

Eriksson påpekar också att familjens vardagsrutiner spelar en avgörande roll för barns psykiska välmående. Regelbundna måltider, tillräcklig sömn och fysisk aktivitet skapar en trygg grund.

”Barn behöver förutsägbarhet och struktur för att känna sig trygga. I dagens samhälle där många familjer har fullspäckade scheman blir det extra viktigt att värna om tid för återhämtning och gemensamma aktiviteter utan prestationskrav,” tillägger hon.

Skolmiljön är en annan viktig faktor som påverkar barns psykiska hälsa. Utbildningsdepartementet har nyligen presenterat satsningar på att stärka elevhälsan, men experterna efterlyser mer fokus på förebyggande insatser snarare än akuta åtgärder.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin har i flera rapporter uppmärksammat problemet och uppmanar till ett samhällsövergripande angreppssätt.

”Barns psykiska hälsa är inte bara en fråga för familjen eller skolan, utan kräver insatser från alla delar av samhället. Vi behöver skapa miljöer där barn får vara barn och inte utsätts för onödiga vuxenkrav,” säger Dahlin.

Trots den oroande utvecklingen finns det ljuspunkter. Medvetenheten om psykisk ohälsa bland unga har ökat, vilket bidragit till minskad stigmatisering och att fler söker hjälp. Flera skolor arbetar aktivt med att integrera kunskap om psykisk hälsa i undervisningen.

För föräldrar som är oroliga för sina barn rekommenderar experterna att i första hand vända sig till elevhälsan eller vårdcentralen. Tidiga insatser kan förhindra att lindrigare besvär utvecklas till mer allvarliga tillstånd.

”Det viktigaste budskapet till föräldrar är att ni inte är ensamma. Prata med andra vuxna i er närhet, sök information och tveka inte att be om professionell hjälp när det behövs. Tillsammans kan vi vända den här utvecklingen,” avslutar Anna Lindström.