Maria Gunther: Grova pengar att tjäna på dem som väljer bort cancervård

Efter omfattande granskning har minst 200 kvinnor dött i bröstcancer efter att ha avböjt konventionell sjukvård till förmån för alternativmedicinska behandlingar. Detta avslöjas i en djupgående undersökning genomförd av tidskriften Filter, som kastar nytt ljus över ett växande hälsoproblem i Sverige.

Alternativmedicin omfattar behandlingsmetoder och preparat som antingen saknar vetenskaplig grund eller som i kliniska studier visat sig verkningslösa. Trots detta väljer många patienter bort evidensbaserad sjukvård till förmån för obeprövade metoder.

Särskilt oroande är situationen för cancerpatienter. Filters utredning visar att fenomenet är mer utbrett än tidigare känt, med tragiska konsekvenser för många kvinnor med bröstcancer som kunde fått effektiv behandling inom den konventionella vården.

”Det handlar om en betydande folkhälsofråga som länge hamnat i skymundan,” säger Anna Lindberg, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. ”När patienter med botbar cancer väljer bort etablerade behandlingar kan följderna bli fatala.”

Undersökningen pekar på flera faktorer som bidrar till problemet. Misstroendet mot traditionell sjukvård har ökat, delvis på grund av desinformation som sprids via sociala medier. Samtidigt har marknaden för alternativmedicinska produkter expanderat kraftigt de senaste åren, med en omsättning på över 4 miljarder kronor årligen i Sverige.

Läkemedelsverket har observerat en ökande trend där oseriösa aktörer riktar in sig specifikt mot cancerpatienter. ”Det finns grova pengar att tjäna på desperata människor i utsatta situationer,” förklarar Magnus Thyberg, avdelningschef på Läkemedelsverket. ”Vi ser allt fler produkter som marknadsförs med ogrundade påståenden om cancerbehandling.”

Patienter lockas ofta med löften om biverkningsfria behandlingar eller ”naturliga” botemedel, i stark kontrast till konventionella cancerbehandlingar som kan innebära påfrestande biverkningar. Men medan skolmedicinen genomgår rigorösa kliniska prövningar för att säkerställa effekt, saknar alternativmedicinen ofta denna vetenskapliga grund.

Stockholms läns sjukvårdsregion rapporterar att antalet patienter som avböjer konventionell cancerbehandling har ökat med 15 procent de senaste fem åren. Detta belastar inte bara sjukvårdssystemet ekonomiskt, utan skapar även etiska dilemman för vårdpersonal.

”Vi möter patienter som kommer tillbaka i ett betydligt allvarligare sjukdomstillstånd efter att först ha provat alternativa metoder,” berättar Karin Svensson, onkolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. ”Då har vi ofta förlorat värdefull tid och behandlingsmöjligheterna har försämrats avsevärt.”

Fenomenet har även en tydlig social dimension. Undersökningar visar att högutbildade kvinnor i storstadsregioner är överrepresenterade bland dem som väljer alternativmedicin. Detta motsäger den vanliga föreställningen att det främst är personer med lägre utbildningsnivå som attraheras av ovetenskapliga behandlingsmetoder.

Sveriges Läkarförbund efterlyser nu hårdare reglering av marknaden för alternativmedicin och tydligare informationskampanjer riktade till allmänheten. ”Det behövs krafttag mot aktörer som utnyttjar sjuka människors utsatthet,” säger förbundets ordförande i ett uttalande.

Socialstyrelsen arbetar med nya riktlinjer för hur sjukvården ska kommunicera med patienter som överväger att avstå från konventionell behandling. Målsättningen är att förbättra dialogen utan att skuldbelägga patienterna.

Cancerfonden har samtidigt lanserat en informationskampanj som belyser vikten av evidensbaserad vård. ”Vi respekterar patienternas autonomi, men det är avgörande att beslut fattas på basis av korrekt information,” framhåller organisationens generalsekreterare.

Hälso- och sjukvårdsminister har kommenterat Filters granskning och meddelat att regeringen överväger lagstiftningsåtgärder för att stärka konsumentskyddet inom detta område.

Filters granskning utgör ett viktigt bidrag till den pågående debatten om gränsdragningen mellan patientautonomi och samhällets ansvar att skydda medborgare från potentiellt skadliga hälsoval. Resultaten understryker behovet av ett fortsatt arbete för att överbrygga klyftan mellan alternativ och konventionell medicin genom förbättrad kommunikation och ökad transparens.