I den växande marknaden för kosttillskott och vitaminer kämpar allt fler svenska företag om konsumenternas uppmärksamhet. Enligt branschorganisationen Svensk Egenvård omsatte denna marknad över 3,7 miljarder kronor under 2024, vilket vittnar om ett ökande intresse för hälsopreparat bland svenska konsumenter.

Hälsopåståenden som marknadsför dessa produkter saknar dock ofta vetenskaplig grund, trots att företagen regelmässigt hänvisar till olika forskningsresultat. Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor för Karolinska institutet, pekar på en problematisk tendens inom branschen.

”Det kallas för cherry picking, vilket är pudelns kärna i den här typen av marknadsföring. Det finns tusentals studier och det går nästan alltid att hitta en som visar det man vill att forskningen ska visa”, säger Bergö. Han menar att företagen selektivt väljer ut studier som stödjer deras påståenden, medan de ignorerar forskning som pekar i motsatt riktning.

Ett exempel på denna marknadsstrategi är företaget bakom kosttillskottet Manclear, riktat till medelålders män. Företaget har tagit sin marknadsföring ett steg längre genom att direkt hänvisa till medicinska studier. De hävdar att deras produkt, som kostar 549 kronor för en månads förbrukning, stimulerar produktion av både testosteron och tillväxthormon samt förbättrar skärpa, prestation och sexuell hälsa.

För att underbygga sina påståenden använder Manclear kända profiler som vittnar om preparatets positiva effekter. Men Martin Bergö är skeptisk till företagets marknadsföring.

”Kapslarna innehåller zink, vitaminer, några aminosyror och lite annat. Men att de skulle optimera kroppens egen produktion av testosteron och tillväxthormon, samtidigt som det förbättrar både skärpa och vitalitet, finns det inga belägg för över huvud taget i form av robusta kliniska studier på Manclear”, förklarar han.

Trots upprepade försök från Dagens Nyheter att nå företaget bakom Manclear för kommentarer har de inte återkommit.

Ett närmare granskande av företagets vetenskapliga referenser visar på ytterligare problem. Istället för att hänvisa till metaanalyser eller systematiska översikter, som har högre vetenskapligt värde, refererar företaget till enskilda, ofta mindre studier. Ett exempel är hur de hävdar att aminosyran L-arginin, som ingår i produkten, ökar produktionen av både testosteron och tillväxthormon. Som belägg anges en studie från 2003.

Vad företaget inte nämner är att mer omfattande metaanalyser och översiktsstudier konsekvent visar att L-arginin faktiskt inte påverkar testosteronnivåerna. För tillväxthormon finns i vissa studier en kortvarig effekt, men den är så flyktig att den knappast kan anses relevant för konsumenter.

Professor Bergö understryker vikten av korrekt vetenskaplig metodik: ”För att kunna säga att ett specifikt kosttillskott har en viss effekt måste man titta på en större grupp människor som lottas till att antingen få verkningslöst placebo eller kosttillskottet.” Han betonar också att man måste studera kosttillskottet som helhet, inte enskilda ingredienser, eftersom de kan interagera med varandra.

För personer utan diagnostiserade bristtillstånd anser Bergö att kosttillskott och extra vitaminer är en dålig investering. Detta gäller även för den målgrupp Manclear riktar sig till – medelålders män som upplever minskad fysisk och sexuell kapacitet.

”Det måste ju vara byggt på data och den data vi har i dag säger att om man är medelålders och lite överviktig och känner sig slapp och kanske har dålig libido, då är svaret att dricka mindre alkohol, inte röka, börja motionera och äta riktigt bra mat med mycket frukt och grönsaker. Gör man det kommer man också att må bättre”, säger han. Han tillägger att inga stora välgjorda studier visar på nyttan med tillskott, snarare tvärtom.

En fundamental anledning till Bergös skepsis är att kosttillskott ofta ger kroppen onaturligt höga koncentrationer av olika ämnen. Den mänskliga kroppen är evolutionärt anpassad för att ta upp små mängder näringsämnen dagligen via varierad kost.

”Om vi äter en varierad kost finns ingen risk att överdosera, det går inte. Med tillskott, däremot, kan man hamna på nivåer som ökar risken för biverkningar eller interaktioner, särskilt om man kombinerar flera produkter eller även tar läkemedel”, varnar Bergö.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att en balanserad kost, regelbunden motion och sunda levnadsvanor är mer effektivt för hälsan än kosttillskott – och betydligt mer vetenskapligt underbyggt.

Dela.

16 kommentarer

  1. Jennifer Thompson on

    Interesting update on Professor: Kosttillskott till medelålders män dålig idé. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply