När Dagens Nyheter besöker Skansen är det svårt att hitta en enda förälder med näsan nedgrävd i mobilen. Johannes Wiking Alm och Sandra Palmelin äter en tidig lunch tillsammans med sin lilla dotter, och mobilerna är undanstoppade. Ändå erkänner Johannes att det inte alltid är så lätt i praktiken.

”Rekommendationerna är vettiga. Jag är medveten om att jag inte ska använda telefonen när min dotter är med, men är kanske lite dålig på att följa det”, säger han. Hans partner Ida fyller i att hon försöker vara väldigt begränsad och påminner andra i sin närhet om att lägga bort sina mobiltelefoner, men att man ändå kan känna att man tar upp den en gång för mycket.

Folkhälsomyndigheten presenterade i juni nya rekommendationer för föräldrars skärmanvändning, baserade på en genomgående undersökning av sambandet mellan vårdnadshavares mobilanvändning och barns samt ungas hälsa. Resultaten visar tydliga kopplingar som får experter att slå larm.

Helena Frielingsdorf, psykiater och utredare på Folkhälsomyndigheten, förklarar att sambandet mellan föräldrars skärmanvändning och påverkan på barn är vetenskapligt belagt. För att barn ska må bra, utvecklas och få ett fungerande samspel med föräldrarna behöver de känna att de är sedda och hörda.

”Det vi har sett i forskningen är att om föräldrarna sitter mycket med mobilen när de är tillsammans med sina barn så påverkar det kontakten negativt. Barnen blir mer ledsna och skrikiga, och får färre uttryck för glädje. Det är så klart dåligt för kontakten”, säger hon.

Forskning visar också att föräldrar som har hög skärmanvändning för över vanan till sina barn. Detta är särskilt problematiskt eftersom barn med hög skärmtid riskerar flera negativa hälsoeffekter. Studierna pekar på kortare och sämre sömn, sämre koncentrationsförmåga över tid och fler symtom på adhd, oavsett om barnet har diagnos eller inte. Dessutom tränger skärmtiden undan fysisk aktivitet och tid med vänner och familj, vilket är avgörande aspekter för barns hälsa och utveckling.

På Skansen följer tvåbarnsmamman Ida Skog efter familjens minsting. Hon reagerar positivt på Folkhälsomyndighetens råd och berättar att familjen aktivt arbetar med att begränsa mobilanvändningen i barnens närvaro.

”Det låter så himla skrytigt, men jag tror vi är ganska bra på det här. Vi använder inte telefonen mycket i närheten av barnen och har pratat om att ha en mobilstation hemma. Annars är mobilen överallt hela tiden och det visar man för barnen, vilket vi inte vill”, säger hon.

Statistik från Mediemyndigheten bekräftar problemets omfattning och visar att majoriteten av föräldrar med barn mellan 0 och 12 år uppger att de ägnar för mycket tid åt mobilen. Folkhälsomyndighetens uppdaterade rekommendationer till vuxna i barns närhet råder därför bland annat att ha samma skärmfria zoner som barnen själva, exempelvis vid matbordet eller i sovrummet.

”Om föräldrarna säger ’Du får inte ha skärmar vid matbordet’ och så sitter de själva med en mobil, då blir det ju svårt för barnet att ta det på allvar”, konstaterar Helena Frielingsdorf.

Ett annat centralt råd är att lägga undan mobilen när man är med sitt barn, eftersom den stör interaktionen mellan föräldern och barnet. Detta är särskilt viktigt för små barns utveckling och språk, enligt Anett Sundqvist, docent och biträdande professor vid Linköpings universitet som i många år forskat på hur skärmar påverkar barns hälsa.

”Våra barn behöver lära sig om världen av oss. Att vi finns där och sätter ord på världen till dem. Vi säger ’Oj, där är en liten nyckelpiga. Har du sett den? Oj, nu flög den iväg.’ Vi vet att det viktigaste för barnets språkutveckling är hur mycket föräldrarna pratar. Om föräldrarna pratar mindre lär sig barnet mindre språk”, förklarar hon.

Att inkludera barnet i skärmtiden är ett annat viktigt råd från Folkhälsomyndigheten. Anett Sundqvist betonar att det hjälper barnet om man använder mobilen högljutt och förklarar vad man gör, till exempel ”Här kan jag se när bussen går”.

Just detta försöker Josefine Wiklander tänka på i vardagen, exempelvis när barnen får titta på tv. När familjen ser på film tillsammans förklarar de vad som händer på skärmen.

”Jag tycker det är jätteviktigt att prata om vad som sker. Men barnen tycker också det är roligare när vi föräldrar sitter med och kommenterar att ’oj nu händer det här!’ och ’oj nu gör de så!’ och berättar”, säger hon.

Hon och partnern har en medvetenhet kring deras skärmtid i vardagen men uppskattar att det finns tydliga råd att luta sig mot. ”Jag tycker det är bra att råden finns. Vi har ganska låg skärmtid hemma. Jag tycker att man ska vara närvarande”, konstaterar hon.

Helena Frielingsdorf understryker att syftet med rekommendationerna inte är att föräldrar ska känna skuld eller skam över sin mobilanvändning. ”Det finns ingen som har ägt en mobiltelefon och inte använt den lite mer än vad det var tänkt. Det betyder bara att man är människa. Och det är aldrig för sent att förbättra sina vanor”, säger hon.

Folkhälsomyndighetens råd inkluderar också att tänka efter innan man lägger ut bilder eller videor av sina barn på nätet, så kallad sharenting. Myndigheten introducerar även begrepp som technoference, som betyder att mobiler och skärmar stör samspelet med andra, och phubbing, när man lägger uppmärksamheten på mobilen i stället för den man umgås med.

Rekommendationerna betonar att föräldrar kan berätta för barnet vad de gör när de använder mobilen för nödvändiga saker, som att kolla busstider eller skicka meddelanden till förskolan. På så sätt förstår barnet vad föräldern gör och känner sig inkluderat. För föräldrar med yngre barn kan det passa att ta egna skärmstunder när barnet sover, leker hemma hos andra eller passas av någon annan.