Totalstopp för nya privata tandvårdskliniker efter lagändring

Inga nya privata tandvårdskliniker sedan årsskiftet – byråkratin stoppar tandläkarna

Vårsolen strilar in genom persiennerna i den anrika tandläkarmottagningen i Vasastan, Göteborg. Trots att lokalen tagit emot patienter i 40 år står tandläkarstolen nu tom. Erisa Cela, som i mars tog över verksamheten och ansvaret för närmare 800 patienter, sitter med händerna bakbundna.

– Jag känner mig som en försökskanin, säger hon uppgivet.

Sedan årsskiftet råder i praktiken totalstopp för den som vill starta eller ta över en privat tandvårdsklinik i Sverige. Orsaken är den nya tillståndsplikten som trädde i kraft den första januari. Numera krävs ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för att få bedriva privat tandvård.

Reformen syftar till att öka patientsäkerheten och hålla kriminella och oseriösa aktörer borta från branschen. Enligt en rapport från Försäkringskassan från 2023 uppskattas dessa aktörer årligen lura till sig omkring 175 miljoner kronor i statligt tandvårdsstöd.

Problemet är att sedan lagen trädde i kraft har inte ett enda tillstånd delats ut. Av de 60 kliniker som ansökt har endast Erisa Cela fått svar – ett avslag.

– Jag höll på att svimma när jag hörde det. Jag var helt säker på att jag skulle få tillstånd, säger hon.

Trots närmare elva års erfarenhet som tandläkare, varav fyra som verksamhetsledare med personalansvar på en stor privat klinik, anser Ivo att hon saknar tillräcklig kompetens inom arbetsrätt, arbetsmiljörätt och associationsrätt.

– De här kraven är orimliga, säger Cela.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. Flera tandläkare befinner sig i samma prekära läge. De har sagt upp sig, startat aktiebolag, köpt utrustning, tagit lån och hyrt lokaler – men kan inte ta emot en enda patient förrän Ivo beviljat tillstånd. Många riskerar nu konkurs om tillstånden dröjer.

En tandläkare som vill vara anonym berättar för DN att hens klinik går back med nästan 200 000 kronor i månaden i väntan på besked.

– Hade vi vetat att vi behövt vänta så här länge hade vi aldrig vågat satsa. Vi har gått in med ganska mycket eget kapital, och nu sitter vi här utan att ens veta hur länge vi måste vänta på besked.

Branschorganisationerna Privattandläkarna och Tandläkare Egen Verksamhet (TEV) riktar skarp kritik mot Ivo. TEV organiserar omkring 1 000 tandläkare som driver egna mottagningar.

– Som det är just nu kommer ingen att kunna eller våga öppna en liten privatklinik. Det här är som en vägg som blockerar allt. Det är så fruktansvärt sorgligt, säger Helena Håkansson Forthmeijer, ordförande för TEV.

Hon menar att tillståndsplikten, i sin nuvarande form, kommer att bli särskilt kännbar på landsbygden, där det redan finns brist på tandläkare.

– Det finns ingen som kommer att vilja starta en ny liten klinik i glesbygden eller norra Sverige som det ser ut i dag. Det betyder i förlängningen längre köer och längre avstånd för patienterna.

Håkansson Forthmeijer betonar att hon inte motsätter sig tillståndsplikten i sig, men efterlyser generösa dispensregler så att nya tandläkare har råd och möjlighet att starta verksamhet. I nuläget är risken att endast större aktörer kommer ha råd att etablera nya kliniker, menar hon.

På Ivo kan man idag varken svara på hur länge klinikerna kommer att behöva vänta på besked – eller vad som krävs för att få sitt tillstånd godkänt.

– Vi gör allt vi kan för att utreda och handlägga dessa ärenden så fort som möjligt, men det är en ganska omfattande process, säger Ivos avdelningschef Andreas Larsson.

Han hänvisar till att Ivo i andra tillståndspliktiga områden har som målsättning att hålla handläggningstiden under 120 dagar – alltså fyra månader.

– Det här är en ny tillståndsplikt och vi behöver först skaffa oss en bild av läget. Det finns vissa osäkerheter kring juridiken och det saknas praxis, men vi tror att vi kommer att kunna ge besked längre fram, säger Andreas Larsson.

Erisa Cela lämnade in sin ansökan i januari och har sedan dess försökt få svar på vilka kompetenser som krävs för att uppfylla kraven – utan resultat.

– Det är under all kritik. De kan inte säga vilka utbildningar som krävs! Måste jag utbilda mig till ekonom eller jurist, bara för att driva en liten klinik?

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger till DN att han är missnöjd med situationen. Även om han anser att tillståndsplikten är viktig för att värna om patientsäkerheten, betonar han att små, seriösa bolag inte ska stängas ute från marknaden.

– Vi är inte nöjda med det här läget. Jag vill inte se en situation där vi bara har stora riskkapitalägda kedjor och Folktandvården. Jag tycker att det finns ett stort värde i att mindre aktörer kan finnas på tandvårdsmarknaden, säger Forssmed.

Efter att DN kontaktat socialministern har han beslutat att kalla till sig Ivos generaldirektör för att diskutera hur myndigheten kan skynda på och förtydliga tillståndsprocessen.

För Erisa Cela är situationen akut. Hon har överklagat Ivos beslut till förvaltningsrätten och efter att ha skickat in ytterligare intyg har myndigheten godkänt hennes kompetens inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt. Nu återstår bara en punkt i tvisten. Hon hoppas att rätten ska gå på hennes linje, men för varje dag som beskedet dröjer förvärras läget. Kan hon inte börja ta emot patienter under maj månad kommer pengarna att ta slut.

– Jag är redan ekonomiskt ruinerad, men jag gör allt jag kan för att få fortsätta driva kliniken, säger hon.

De närmaste åren måste uppemot 3 000 tandläkarmottagningar ansöka om tillstånd. För etablerade kliniker som varit verksamma före årsskiftet finns övergångsregler som innebär att de inte behöver ett godkänt tillstånd förrän januari 2029. Men för alla som startar nytt eller tar över en befintlig verksamhet gäller de nya reglerna omedelbart.