I den svenska konsumtionsveckans absoluta höjdpunkt, Black Week, kommer en forskningsrapport som belyser problemet med överkonsumtion och hur den kan begränsas. Rapporten uppmärksammar särskilt en problematisk aspekt – många produkter håller helt enkelt inte måttet när det gäller kvalitet och hållbarhet.
Enligt Patrik Stjernström, som har närmare fyra decennier av erfarenhet av att reparera elektriska apparater och vitvaror, är bilden dock mer komplex. ”Visst kan det vara så, men vi ser ju också att kunderna själva kan vara en del av problemet,” säger han.
Konsumtionsmönster under Black Week har under senare år blivit allt mer intensiva i Sverige. Det som började som en amerikansk tradition med Black Friday har nu utvecklats till en hel vecka av realisationer och kampanjer. Detaljhandeln ser perioden som årets viktigaste försäljningsfönster, där många butiker och e-handlare gör en betydande del av sin årsförsäljning.
Men den ökade konsumtionen kommer med ett pris. Forskare vid flera svenska universitet har under senare år pekat på miljökonsekvenserna av den accelererande konsumtionskulturen. Den nya rapporten, vars resultat nu presenteras mitt under konsumtionsveckan, ger ytterligare belägg för att produkters livslängd är en viktig del av problemet.
”Det handlar om planerad föråldring i vissa fall, men också om att många produkter helt enkelt designas utan tanke på reparerbarhet eller långsiktig hållbarhet,” säger Maria Lennartsson, miljöforskare vid Stockholms universitet och en av författarna bakom rapporten.
Rapporten visar att elektronik och vitvaror särskilt sticker ut när det gäller förtida haveri. Produkter som för tjugo år sedan kunde fungera i decennier går nu ofta sönder efter bara några år.
Patrik Stjernström har från sin verkstad i Stockholm sett utvecklingen på nära håll. ”När jag började i branschen på 80-talet var det en självklarhet att reparera. Produkterna var byggda för att kunna öppnas, komponenter var standardiserade och reservdelar fanns tillgängliga länge,” berättar han.
Idag ser verkligheten annorlunda ut. ”Nu kommer folk in med två år gamla produkter där tillverkaren inte längre har reservdelar, eller där kostnaden för reparation överstiger priset för en ny produkt.”
Men Stjernström pekar också på konsumentens roll. ”Vi ser många produkter som behandlats ovarsamt. Folk läser inte manualer, följer inte skötselråd och förväntar sig att allt ska tåla vilken behandling som helst.”
EU har uppmärksammat problemet och arbetar med ny lagstiftning som ska ge konsumenter ”rätt att reparera” genom att kräva att tillverkare gör produkter mer reparerbara och tillhandahåller reservdelar under längre tid. Sverige har varit pådrivande i dessa frågor, och har även infört skattereduktion för reparationer av vissa produktkategorier.
Handeln själv är kluven. Elektronikkedjor som Elgiganten och MediaMarkt har utökat sina reparationserbjudanden, men fortsätter samtidigt att marknadsföra kortlivade trendprodukter aggressivt under perioder som Black Week.
”Det finns en inneboende konflikt här,” säger Emma Hernell, detaljhandelsanalytiker. ”Handeln vill framstå som hållbar, men affärsmodellen bygger fortfarande på volym och omsättningshastighet.”
För konsumenterna handlar det om att bli mer medvetna, menar Stjernström. ”Läs på innan du köper. Välj produkter som går att reparera. Och när du väl har köpt något – ta hand om det ordentligt.”
Rapporten rekommenderar flera åtgärder för att minska överkonsumtion: skärpta garantikrav, obligatoriska hållbarhetsdeklarationer för produkter, och en övergång till cirkulära affärsmodeller där företag tar ett livscykelansvar för sina produkter.
Under tiden fortsätter Black Week, och prognoser tyder på att svenska konsumenter kommer att spendera rekordbelopp trots ekonomiska osäkerheter och inflation. Frågan är om medvetenheten om konsumtionens baksidor kommer att påverka köpbeteendet – eller om lockelsen av realiserade priser väger tyngre.
