EU:s klimatpolitik har tagit en ny vändning då unionen, som tidigare ansetts vara en global föregångare i klimatfrågor, nu tycks dra tillbaka sina ambitiösa mål. När EU-ledarna anländer till det kommande klimattoppmötet i Brasilien gör de det med betydligt lägre förväntningar och en försvagad överenskommelse än vad som tidigare utlovats.
Den gradvisa förändring som observerats under det senaste året har nu blivit uppenbar och bekräftar vad många miljöexperter fruktat – att EU:s roll som klimatledare håller på att urholkas.
Bryssel, som länge varit navet för progressiv klimatpolitik inom unionen, har under de senaste månaderna präglats av intensiva förhandlingar där medlemsländerna visat allt större motstånd mot ytterligare klimatåtaganden. Detta sker i en tid då forskare understryker att klimatkrisen kräver mer, inte mindre, handling från världens ledare.
Förändringen kommer i en politiskt känslig tid. Flera EU-länder står inför ekonomiska utmaningar med stigande energipriser och inflationstryck, vilket skapat en grogrund för klimatskeptiska röster som vinner mark i flera medlemsländer. Politiska analytiker pekar på att den ekonomiska osäkerheten, i kombination med det kommande EU-valet nästa år, har gjort många politiska ledare mindre villiga att driva på för kostsamma klimatreformer.
”Det vi ser är en tydlig prioritetsförskjutning inom EU där kortsiktiga ekonomiska intressen nu väger tyngre än de långsiktiga klimatmålen,” säger Maria Andersson, klimatpolitisk analytiker vid Stockholms universitet. ”Detta är särskilt oroväckande eftersom EU historiskt sett varit den kraft som pressat på för mer ambitiösa globala klimatåtgärder.”
Den urvattnade uppgörelse som EU-ledarna nu har med sig till Brasilien innehåller flera kompromisser som försvagar unionens tidigare ställningstaganden. Bland annat har tidsramarna för utfasning av fossila bränslen förlängts och flera undantag har införts för industrisektorer som hävdat att striktare klimatkrav skulle hota deras konkurrenskraft.
Reaktionerna från miljöorganisationer har varit starka. Greenpeace Europa beskriver EU:s nya position som ”ett svek mot framtida generationer” och menar att unionen nu riskerar att förlora sin trovärdighet i internationella klimatförhandlingar.
Även inom EU:s institutioner finns kritiska röster. Flera ledamöter i Europaparlamentets miljöutskott har uttryckt oro över utvecklingen och varnat för att EU riskerar att hamna på efterkälken i den gröna omställningen.
Samtidigt pekar förespråkare för den nya linjen på behovet av realism och balans. ”Vi måste säkerställa att klimatomställningen sker på ett socialt hållbart sätt som inte drabbar EU:s konkurrenskraft eller vanliga medborgare med orimliga kostnader,” säger en högt uppsatt diplomat från ett av de centraleuropeiska medlemsländerna.
Klimattoppmötet i Brasilien blir nu ett viktigt test för EU:s nya position. Flera länder, däribland värdlandet Brasilien, har uttryckt besvikelse över EU:s tillbakadragande och menar att detta sänder fel signaler till resten av världen.
Samtidigt pågår en global kapplöpning om den gröna omställningens ekonomiska möjligheter. USA har genom Inflation Reduction Act investerat massivt i grön teknik, och Kina fortsätter att dominera marknaden för solpaneler och elfordon. EU:s minskade ambitionsnivå riskerar därför inte bara att påverka klimatet negativt utan kan även försämra unionens konkurrenskraft i framtidens gröna ekonomi.
Trots den nuvarande tillbakagången finns det bedömare som menar att pendeln kan svänga tillbaka. Allt fler företag inom EU efterfrågar tydliga och långsiktiga klimatregelverk för att kunna planera sina investeringar, och opinionsundersökningar visar att en majoritet av EU:s medborgare fortsatt stöder ambitiös klimatpolitik.
Huruvida EU-ledarna kommer att återfinna sin tidigare klimatambition återstår att se, men klart är att den globala kampen mot klimatförändringarna har förlorat en av sina starkaste förkämpar – åtminstone för tillfället.
