Anders Svensson: Roligast är nyorden om lokala fenomen

Mörkläggningsterminologi dominerar årets ordval internationellt

I en anmärkningsvärd trend har flera länder valt ord med dystopiska undertoner till sina respektive ”årets ord” för 2025. Portugal ledde vägen genom att utse ”apagão” (mörkläggning, strömavbrott) till sitt representativa ord, en term som refererar till omfattande strömavbrott som drabbade både Portugal och grannlandet Spanien tidigare i år.

Spanien fortsatte på det mörka temat genom att välja ”arancel” (tull), medan franskspråkiga Schweiz beslutade sig för det betydligt allvarligare ”génocide” (folkmord). I Japan speglade ordvalet den ekonomiska krisen genom frasen ”hataraite, hataraite, hataraite, hataraite, hataraite mairimasu” (”jag lovar att arbeta, arbeta, arbeta, arbeta, arbeta”) – ett citat från landets första kvinnliga premiärminister Sanae Takaichi när hon tillträdde sitt ämbete.

Den engelskspråkiga världen fokuserade på teknologins skuggsidor. Macquarie Dictionary valde ”AI slop” (AI-sörja) medan Cambridge Dictionary fastnade för ”parasocial”, ett begrepp som beskriver när en person upplever sig ha en relation med en kändis, fiktiv karaktär eller artificiell intelligens. Oxford Dictionary gick på ”rage bait” – innehåll som medvetet utformats för att provocera och därmed generera klick och engagemang.

Nederländerna utsåg ”hallucineren” (hallucinera), en term som numera även används om chattbottar som presenterar påhittade uppgifter som fakta. Tyskland hyllade teknologiutvecklingen med ”KI-Ära” (AI-era), medan Norge gav en subtil kommentar om techmiljardärer genom att välja ”tekoligark” – en beteckning som ofta associeras med Elon Musk.

Även de ord som speglar lokala förhållanden har i år fått en tragikomisk prägel. Kanadas val av ”maplewash” (lönnlövstvätta) hänvisar till den patriotiska våg som sköljde över landet efter att Donald Trump föreslagit att nedgradera Kanada till en amerikansk delstat. Detta ledde till att många producenter försökte få sina produkter att framstå som mer kanadensiska än de egentligen var.

På Färöarna blev ”nossa-nuggets” (testikelnuggets) en finalist – ett recept på fårtestiklar som fick spridning i debatten om närproducerad mat. Island bidrog med ”gjaldskylda” (betalningsplikt), ett ord som många turister oavsiktligt taggar sina semesterbilder med, eftersom de misstar informationsskyltar om parkeringsavgifter för ortnamnsskyltar.

Dessa ordval reflekterar en global oro kring samhällsutveckling, teknologi och ekonomi. Språkets förmåga att fånga tidens anda blir särskilt tydlig när så många länder oberoende av varandra väljer begrepp som pekar mot mörkare aspekter av vår samtid.

I Sverige har nyordslistorna också uppmärksammats, med ord som ”rawdogga”, ”slop”, ”grisch” och ”looksmaxing” som visar på språkets ständiga utveckling. Språkrådet påpekar att många nya ord kommer från engelskan, men att de med tiden ofta antingen försvinner eller ersätts med mer försvenskade varianter.

Nyordslistorna representerar ett brett spektrum av språkanvändare, från tonåringar till äldre, och belyser hur olika grupper använder och uppfattar språket. Vissa ord kan vara välkända för en generation men helt främmande för en annan – ett fenomen som speglar språkets levande och föränderliga natur i olika kulturella och sociala kontexter.