Uganda har drabbats av en allvarlig mediakris efter att militära styrkor i lördags genomförde en koordinerad aktion mot flera av landets ledande oberoende nyhetsmedier. Soldater blockerade byggnader och skar av elförsörjningen till medieföretag som ingår i koncernen Nation Media Group (NMG), en av de mest betydande aktörerna för fri och oberoende journalistik i regionen.

Händelserna i Uganda utgör ett allvarligt hot mot pressfriheten i östra Afrika och markerar en dramatisk upptrappning av det auktoritära styrets kontroll över informationsflödet. Aktionen mot medierna har föregåtts av en serie av hotfulla uttalanden från landets militära och politiska ledning, vilket har skapat oro både inom landet och internationellt.

Bakom militärens ingripande står arméchefen Muhoozi Kainerugaba, som är son till Ugandas långvarige president Yoweri Museveni. Före aktionen mot mediehusen meddelade Kainerugaba öppet på den sociala medieplattformen X att hans ”store far” hade godkänt planerna på att stänga ned vilka medier han önskade. I samma uttalande deklarerade arméchefen att han inte tror på en fri press och menade att pressen borde styras av den revolutionära ledningen.

Dessa uttalanden signalerar en tydlig övergång mot öppet militärstyre och ett officiellt avståndstagande från grundläggande demokratiska principer om informationsfrihet. Muhoozi Kainerugabas position som både arméchef och presidentson gör honom till en av de mäktigaste figurerna i Ugandas politiska landskap, och hans öppna fientlighet mot fri press skapar en farlig precedens för mediefriheten i landet.

Bland de drabbade medierna finns både tidningar, radiostationer och tv-kanaler som tidigare har spelat en viktig roll för att granska makten och rapportera om politiska förhållanden i landet. Under veckorna före militärens ingripande hade flera av dessa medier publicerat granskningar som berörde arresteringar av oppositionella, människorättsaktivister och advokater. Dessa fall hade direkta kopplingar till Muhoozi Kainerugaba, vilket kan förklara timingen av militäraktionen.

Nation Media Group har en betydande ställning inom medielandskapet i östra Afrika och når miljontals människor i Uganda och grannländerna. Att stänga ned dessa mediekanaler innebär därför inte bara ett slag mot pressfriheten i Uganda, utan påverkar även informationsflödet i hela regionen.

Kritiken mot Ugandas regim har varit omfattande efter händelserna. Oppositionspolitikern Bobi Wine, som själv har utsatts för förföljelse från regimen, beskrev situationen på X som ”den hårda verklighet vi nu möter, ett land under öppet militärstyre, där rädsla ersätter lag”. Wine har länge varit en framträdande kritiker av president Musevenis styre och har vid flera tillfällen utsatts för trakasserier, hot och våld.

Internationella medier, inklusive SVT, har rapporterat om händelserna, och det internationella trycket på Ugandas regim förväntas öka. Landet har länge kritiserats för sina brister inom mänskliga rättigheter och pressfrihet, vilket återspeglas i landets placering på Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex, där Uganda ligger på plats 131 av 180 länder.

President Yoweri Museveni har styrt Uganda sedan 1986 och har gradvis cementerat sitt grepp om makten genom att förändra konstitutionen, begränsa oppositionen och kontrollera medierna. Hans sons framträdande roll inom militären och de öppna hoten mot medierna tyder på att familjen Museveni förbereder en övergång av makten samtidigt som man skärper kontrollen över kritiska röster.

Situationen i Uganda är ett exempel på den bredare trenden i flera afrikanska länder där auktoritära ledare använder militären för att tysta opposition och begränsa informationsfriheten. För journalister, aktivister och vanliga medborgare innebär utvecklingen en alltmer osäker framtid där rädslan för repressalier begränsar det demokratiska samtalet.

Utvecklingen i Uganda följs nu noga av internationella organisationer som arbetar för pressfrihet och mänskliga rättigheter, och det återstår att se om det internationella samfundet kommer att vidta konkreta åtgärder mot regimen.