Birgitta Rubin: 10 konsthändelser att se fram emot i vår

I vår osäkra omvärld uppmärksammar konsten både krisberedskap och existentiella frågor

I en tid präglad av globala kriser och osäkerhet speglar vårens och sommarens konstutställningar runtom i Sverige både samtida utmaningar och historiska perspektiv. Röhsska museet i Göteborg öppnar säsongen med en forskningsbaserad utställning om prepperrörelsen och dess koppling till design. ”We will survive: Prepperrörelsen och design” presenterar 200 objekt, arkitektoniska skisser och historiskt material som undersöker hur design kan fungera som verktyg för överlevnad, kontroll och hopp i krislägen. Utställningen, som är baserad på ett schweiziskt koncept men utökad med ett svenskt perspektiv, väcker frågan om huruvida vi alla borde förbereda oss bättre för framtida kriser.

I Malmö presenterar konsthallen den första stora utställningen på 50 år med konstnären C C Hennix (1948-2023). Hennix, född i Stockholm som Christer och senare kompletterad med förnamnet Catherine, var en mångsidig konstnär som började som jazztrummis och sedan blev en pionjär inom minimalistisk dronemusik. Utställningen samlar installationer, skulpturer, teckningar och ljudverk från Hennix omfattande konstnärskap, och uppmärksammar hennes banbrytande arbete inom elektronmusik i samarbete med storheter som La Monte Young och Henry Flynt.

På Liljevalchs i Stockholm öppnar Vårsalongen 2026 med rekordmånga antagna konstnärer. Hela 255 konstnärer, varav 64 procent kvinnor och 36 procent män, deltar med totalt 348 verk. En nyhet för årets upplaga är att boende i hela Sápmi har kunnat söka till utställningen, vilket resulterat i flera samiska konstnärers medverkan. Juryn leds av konsthallens chef Joanna Sandell Wright tillsammans med konstnären Paul Adamah, kuratorn Abir Boukhari och den sydsamiska konstnären Carola Grahn.

Thielska galleriet uppmärksammar barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874–1953) med en utställning som tidigare visats på Zornmuseet i Mora, i samband med 150-årsminnet av hennes födelse. Besökare kan uppleva originalakvareller och originalutgåvor av älskade klassiker som ”Tomtebobarnen” och ”Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin”, samt personliga föremål kopplade till Beskow.

Nationalmuseum presenterar under våren en omfattande utställning om skulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel, en central gestalt i det sena 1700-talets svenska konstliv. ”Sergel – fantasi och verklighet” ger en bred bild av konstnärens liv och verk, från studieresor i Frankrike och Italien till uppdrag för Gustav III. Parallellt berättar utställningen historien om Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albert Badin, som fördes som slav från Saint Croix och överlämnades som ”gåva” till drottning Lovisa Ulrika. Konstnären Salad Hilowle bidrar med en nyproducerad film om Badin, vilket ger ett samtida perspektiv på denna historiska kontext.

Ingela Ihrman, mottagare av DN:s kulturpris 2024, presenterar sin konst på Bonniers konsthall med utställningen ”Nattens lekar”. Med både nyproducerade och äldre verk visar Ihrman sitt lekfulla men samtidigt civilisationskritiska konstnärskap, där hon förkroppsligar allt från nattfjärilar och anakondor till sädesax. Hennes konst hämtar inspiration från så olika källor som Elsa Beskows sagor, Jan Lindblads naturfilmer och Gösta Ekmans Papphammar.

Bildmuseet i Umeå tar sig an en högaktuell fråga med utställningen ”AI and the paradox of agency”, som undersöker hur artificiell intelligens påverkar samhället och våra privatliv. Ett tjugotal internationellt verksamma konstnärer och grupper presenterar interaktiva spel, installationer, skulpturer och andra verk som utforskar gränserna mellan mänsklig och artificiell intelligens.

I Norrköping öppnar konstnären Sara-Vide Ericson sin hittills största separatutställning på stadens konstmuseum. ”Subterranean hunger”, som tidigare visats i Köpenhamn och delvis på Liljevalchs, visar Ericsons fysiska måleri förankrat i både hennes mentala inre landskap och det yttre landskapet i Hälsingland, med myrar, vattendrag och skogar.

Moderna museet i Stockholm presenterar den första större utställningen i Sverige med fotografen Brassaï (1899-1984). Född i Ungern som Gyula Halász flyttade Brassaï till Paris på 1920-talet där han utvecklades från frilansjournalist och konstnär till en berömd fotograf. Hans nattvandringar genom Paris i början av 1930-talet resulterade i ikoniska fotografier av stadens människor och miljöer. Utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” omfattar cirka hundra fotografier.

Sommarens stora konsthändelse i norra Sverige blir den första Sápmi-triennalen på Kin museum för samtidskonst i Kiruna. Triennalen, som är resultatet av ett samarbete mellan sju organisationer, presenterar verk av 28 samiska konstnärer från olika generationer. Utställningen visar den samiska konstens livskraft genom en blandning av konstfärdig duodji (traditionellt hantverk) och samtidskonst i form av måleri, video, installation, foto, textil och keramik.

Vårens och sommarens utställningsprogram visar på den svenska konstscenens bredd, från historiska tillbakablickar till aktuella samhällsfrågor, från etablerade konstnärer till nya röster från tidigare marginaliserade områden.