Den brittiske konstnären David Hockney har avlidit vid 88 års ålder. Han efterlämnar ett omfattande konstnärligt arv som omfattar allt från ikoniska poolmålningar från Kalifornien till experimentella digitala verk. Hockney räknas som en av de mest inflytelserika konstnärerna under 1900-talets andra halva och blev särskilt känd för sina soldränkta skildringar av livet i Los Angeles.
David Hockney föddes den 9 juli 1937 i Bradford, en industristad i Yorkshire i norra England. Han växte upp som ett av fem barn i en arbetarfamilj med ovanliga värderingar för tiden – fadern var vapenvägrare och modern vegetarian. Denna bakgrund kan ha bidragit till Hockneys modiga och okonventionella vägval, både i konsten och i livet.
Efter att ha påbörjat sin konstutbildning på Bradford School of Art i hemstaden antogs Hockney vid 22 års ålder till den prestigefyllda Royal College of Art i London 1959. Här utvecklades hans talang snabbt och han knöt viktiga kontakter med samtida konstnärer som Peter Blake. Tillsammans skulle de komma att definiera den engelska popkonsten under 1960-talet. Redan vid examen uppmärksammades Hockney med en guldmedalj, som han på karaktäristiskt vis tog emot klädd i en guldskimrande kostym.
Det repressiva klimatet i England under 1960-talet passade dock inte den jovialiska och öppet homosexuelle Hockney. Under mitten av decenniet företog han flera resor till New York, som då var konstens obestridda huvudstad. Men det var i Los Angeles han fann sin viktigaste inspirationskälla och sin stora kärlek.
Under sin femåriga relation med konstnären och modellen Peter Schlesinger skapade Hockney några av sina mest uppmärksammade verk. Den berömda målningen ”Portrait of an artist (Pool with two figures)” från 1972, där Schlesinger poserar, såldes 2018 för det rekordartade priset 90,3 miljoner dollar. Ett annat verk, ”Peter getting out of Nick’s pool”, är ännu mer uttalat homoerotiskt med den nakenbadande pojkvännen i fokus.
Hockneys skildringar av det kaliforniska livet utmärks av en säregen stil där han briljerar i sina exakta iakttagelser av det artificiellt blå badvattnet i privata pooler. Hans målningar är starkt förenklade, närmast som en serieteckning, med en soldränkt kolorit som samtidigt lånar drag av tidens fotorealistiska måleri. Motiviskt och stilistiskt är han besläktad med amerikanska popkonstnärer som Roy Lichtenstein, James Rosenquist och Andy Warhol, men med ett mer okritiskt och beundrande perspektiv på den avslappnade amerikanska livsstilen.
Konsthistoriker har också pekat på likheter med äldre mästare. Matisse återfinns i den exotiska färgskalan, Picasso i den eleganta linjeföringen och Pierre Bonnard i den vardagliga atmosfären. Kanske krävdes det just en bleklagd engelsman för att till fullo se och fånga skönheten i det kaliforniska landskapet med dess glittrande simbassänger.
Precis som generationskollegerna Gilbert & George var Hockney alltid oklanderligt klädd. Hans signum blev runda glasögon med svarta bågar, rutiga kepsar och färgstarka kostymer som speglade både hans jovialiska personlighet och hans konstnärliga palett. Han blev på så sätt lika igenkännbar som sina verk.
Under sin långa karriär pendlade Hockney mellan Storbritannien, USA och Frankrike. I Normandie målade han av det franska landskapet i skimrande nyanser av grönt, vilket resulterade i en ny serie uppskattade verk. Han arbetade också periodvis som scenograf för prestigefyllda institutioner som Glyndebourne-festivalen i England och Metropolitan-operan i New York.
Hockney var också en pionjär inom digital konst. Redan på 1980-talet började han experimentera med digitala ritprogram, långt före de flesta andra etablerade konstnärer. På 2000-talet började han skapa verk med hjälp av en iPad, vilket resulterade i verk som visades på danska Louisiana 2011. Även om kritiker menade att vissa av dessa digitala verk påminde om reklam för Apple, visade det på Hockneys ständiga nyfikenhet och vilja att utforska nya tekniker.
Ett fotografi från 2019 fångade ett ömsint möte mellan den då 81-årige Hockney och sångerskan Joni Mitchell. Bilden, tagen vid en utställning av Hockneys verk i Los Angeles, visar de två legendarerna stående hand i hand i färgstarka kläder. Fotografiet fick omedelbart två miljoner visningar när galleriet postade det på Instagram på alla hjärtans dag. Det var ett återseende mellan två åldrande ikoner som båda lämnat outplånliga avtryck i konsten och populärkulturen. Mitchells sång ”California” har beskrivits som en musikalisk motsvarighet till Hockneys glittrande målningar av poollivet i Los Angeles.
I slutändan är det framför allt Hockneys vibrerande bilder av den avslappnat hedonistiska livsstilen i Kalifornien som han kommer att bli ihågkommen för. Tillsammans med en serie skärskådande men innerliga dubbelporträtt av välklädda gaypar utgör dessa verk ett unikt konstnärligt arv. I dessa porträtt finns samma ömsesidiga respekt och ömsinthet som i fotografiet av honom själv och Joni Mitchell sextio år senare – ett bevis på att Hockney genom hela sitt liv och konstnärskap förkroppsligade värme, nyfikenhet och mod.














14 kommentarer
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.