Boklistan vecka 16: Proletärer, brevrenässans, retro, mer retro, kristenhet och extremretro

Retrotrenden slår igenom – fysiska format och proletärlitteratur gör comeback

I en tid av ständig digitalisering kan man emellanåt bli överraskad av kulturella motströmmar. Albert Bonniers förlag publicerar nu en 765-sidig debutroman om skrivmaskinsfabriken Facit Halda i Svängsta, Blekinge. Lena Ahlgren Johanssons ”Rotsaker” beskriver en återträff tio år efter företagets konkurs 1992 och återspeglar ett växande intresse för svensk industri- och arbetarhistoria.

Kollektivromaner med fokus på svenska industrier är numera ovanliga i litteraturlandskapet. Förra året publicerades Nino Micks ”Vulcan” om tändsticksfabriken i Tidaholm, vilket tyder på ett möjligt uppsving för genren. Fenomenet kan förstås genom det enkla faktum att fabriksarbetare från 1970-talet erbjuder mer litterärt intressanta perspektiv än samtidens techindustri.

Den fysiska kulturens återkomst är tydlig bland yngre generationer. Sveriges Radios kulturredaktion rapporterar om en nyöppnad videobutik i Malmö som går förvånansvärt bra. Även fysiska böcker, CD-skivor och andra materiella kulturuttryck upplever ett uppsving. Detta visar på en längtan efter påtagliga kulturupplevelser i en alltmer digital värld.

Postmuseum i Stockholm bekräftar denna trend i ett nyligen utskickat pressmeddelande: ”I en tid av ständig uppkoppling, snabba svar och digital överbelastning växer en motrörelse. Allt fler söker sig till det analoga – till materialitet, hantverk och stunder av fokus och närvaro.” Museet planerar aktiviteter under 2026 som fokuserar på det handskrivna brevet.

Även religionen upplever en pånyttfödelse i det kulturella landskapet. På veckans kritikerlista finns ovanligt nog två teologiprofessorer representerade samtidigt. Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, vill med sin bok ”Makten och det heliga” göra läsarna religiöst läskunniga i en tid av nyvaken världspolitisk kristendom. Simon Sorgenfrei diskuterar i sin bok ”Öppna era hjärtan” ett förändrat Sverige med utgångspunkt i flyktingkrisen 2015.

Thomas Arnroths tredje seriebok om Livets ord beskriver författarens tio år i den evangelistiska sekten. Arnroth jämför grundaren Ulf Ekmans vision med dagens startup-företag – att samla riskkapital genom en metafysisk vision. Skildringen visar att hans avhopp inte främst berodde på teologiska tvivel utan snarare personligt svek.

Tidskriften OEI visar också ett intresse för det uråldrigt analoga med sitt senaste 600-sidiga nummer ”Megaliter & andra stenar”. Numret utforskar neolitiska stenar från Avebury till Kinnekulle och visar ytterligare ett exempel på det växande intresset för det ursprungliga och påtagliga.

På kritikerlistan ligger Niklas Rådströms ”Judas hågkomster” i topp, en roman som ger röst åt världshistoriens mest berömda förrädare. Johanne Lykke Naderehvandis ”Rök och speglar”, om att konfrontera barndomstrauman, och Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” finns också med bland de högst placerade verken.

Antony Beevors historiska verk om Rasputin, Denis Johnsons korta roman ”Tågdrömmar” om USA:s järnvägsbyggare och Hannele Mikaela Taivassalos säregna ”InSanatorium” representerar en bredd av litterära uttryck på listan. Magnus William-Olssons ”Felicia och Vergilius”, en kärlekshistoria i folkhemsmiljö, och Natalie Diaz Pulitzerprisbelönade diktsamling ”Postkolonial kärleksdikt” avrundar topp tio-listan som sammanställs av DN:s kritikerkår.