Nästa vecka inleds Bokmässan i Göteborg, en av Nordens viktigaste mötesplatser för författare, förlag och läsare. I år har den kanadensiska provinsen Québec ett framträdande tema. Québec har under senare tid stått i centrum för politiska debatter om allt från självständighet till kulturell identitet, vilket ger litteraturen från regionen extra aktualitet.
Bland de Québec-författare som gästar mässan finns romanförfattarna Kim Thúy och Jocelyne Saucier, serieskaparen Julie Doucet samt Lise Tremblay. Namnen representerar en bredd som sträcker sig från roman till tecknad serie, och den gemensamma nämnaren är en stark förankring i den franskspråkiga kanadensiska kulturen. Québec är dessutom den enda kanadensiska provinsen med franska som officiellt språk, vilket gör litteraturen till en central del av den regionala identiteten.
I veckan kom beskedet att den amerikanska författaren Annie Dillard har avlidit, 81 år gammal. Dillard tillhörde de mest uppmärksammade esseisterna i USA och belönades med Pulitzerpriset för genombrottsverket ”Pilgrim at Tinker Creek” från 1974. I den boken skildrade hon naturen kring sin bostad i Virginia med både vetenskaplig skärpa och filosofisk förundran.
På svenska har verket getts ut som ”Livet vid ån” och senare i nyutgåva som ”Pilgrim vid Tinker Creek”. Hennes essäistik har också givits ut i flera samlingar, bland annat på Ellerströms förlag. I samlingen ”The Abundance” ingår den uppmärksammade essän ”Vesslan”, där Dillard berättar om en man som skjuter en örn och upptäcker ett vesslehuvud med käkarna låsta kring fågelns strupe. Bilden av en kamp på liv och död fångar det som gjorde Dillard till en säregen röst i den amerikanska naturessän. Essän gav också upphov till Laurie Andersons låt ”Speechless” på albumet ”Bright Red”.
Många läsare har lyft fram essäboken ”For the Time Being” som hennes främsta verk. Där vävs tankar om födelse, död och tid samman i en betraktelse som få andra lyckats formulera. Hon kunde samtidigt vara stillsamt argsint; själv sade hon en gång att hon skrev för smarta, gamla människor och inte för korkade unga.
Parallellt med det tunga avskedet kommer en annan översättning att sätta avtryck i den svenska bokhösten. Yukito Ayatsujis deckare ”Huset på de dödas ö” har översatts till svenska av Lars Vargö och ges ut på Natur & Kulturs återupplivade Legenda-imprint. Boken är en klassiker i den japanska nyklassiska pusseldeckartraditionen och kretsar kring en grupp studenter som driver en deckarklubb. Medlemmarna har tagit namn efter stora västerländska deckarförfattare som Ellery, Agatha, Poe, Carr, Leroux och Orczy. Upplägget är en tydlig hyllning till den klassiska pusseldeckarens guldålder.
Översättningen speglar det växande intresset för japansk kriminallitteratur på den europeiska marknaden, där allt fler förlag söker nya namn inom spänningsgenren. Ayatsuji är en av de centrala gestalterna i den så kallade shin honkaku-rörelsen, som under 1980-talet förnyade den klassiska deckargåtan med striktare logik och regelbaserade gåtor.
På Dagens Nyheters kritikerlista, där tio kritiker väljer böcker utkomna efter den 19 juni, toppar Lennart Sjögrens diktsamling ”Vi är en vi är många”. Med skenbart enkla rader talar den om hopp och förändring. Därutöver märks Per Svenssons essäistiska självbiografi ”När jag dog”, Sven Olov Karlssons reportagebok ”Travers” om bruksorten Norberg och Karolina Ramqvists roman ”Nattsäsong”. Listan innehåller också nya titlar av Johannes Anyuru, Peter Englund och Valeria Luiselli.
Samtidigt pågår förberedelserna inför Bokmässan, där Québec står i centrum. Med närvaron av kanadensiska gäster, en kritikerlista som rymmer allt från poesi till reportage och ett ökat intresse för japanska pusseldeckare ser årets mässa ut att bli en påminnelse om litteraturens bredd – och dess förmåga att fånga samtiden.
