Catia Hultquist: Influerarproblemet i ”Mammor” har hoppat upp och bitit SVT i röven

Sociala medier-bråk kring SVTs realitysatsning ”Mammor” skapar debatt

SVTs nya realityserie ”Mammor” har knappt hunnit sändas innan den orsakat stor kontrovers i sociala medier. Programmet, som följer fem kvinnor i deras vardag som mammor, har mötts av så stark kritik att SVT tvingats stänga sina kommentarsfält.

Serien, som beskrivs som en ”unikt nära realityserie” med ambitionen att ge en ”autentisk” inblick i kvinnornas liv, har hamnat i blåsväder främst på grund av att majoriteten av deltagarna är influerare som regelbundet exponerar sina barn i sociala medier.

De fem deltagarna – Lisa Borg, Sanna Guidetti, Filippa Toremo, Ribecka Nilsson och Julia Frändfors – tillhör en grupp som ofta kritiseras för att kommersialisera sitt familjeliv. Kritiker menar att SVT nu ger ytterligare plattform åt personer som redan tjänar pengar på att exponera sina barn genom betalda samarbeten och sociala medier.

Paralleller dras till dokumentärserien ”Hatet”, som visade hur etablerade mediekanaler förlorade distansen till populära influerare som Joakim Lundell. Nu anklagas SVT för att begå samma misstag med kvinnliga influerare och deras barn.

Den polerade promotionbilden för serien, som beskrivs som inspirerad av ”Girls of Stockholm”-gängets Stureplans-look och Laila Bagges ”Powerkvinnor”, rimmar illa med löftet om en ofiltrerad verklighet. Flera av deltagarna lever dessutom i ekonomiska förhållanden som ligger långt från gemene mans vardag – med lyxhus, möjlighet att köpa nya lägenheter för miljontals kronor och flexibla arbetstider utan stress kring dagislämningar.

Författaren Caroline Engvall, som är specialiserad på barns utsatthet på nätet, har kritiserat att SVT normaliserar influerares exploatering av sina barn. I ett avsnitt får tittarna exempelvis följa med familjen Guidetti på fotbollsmatch där pappa John spelar, och barnen fångas i vad som beskrivs som en ”uppenbart obekväm stund”.

De som försvarar serien avfärdar kritiken som ”momshaming” eller kvinnohat, men kritikerna hävdar att problemet är betydligt mer allvarligt och handlar om barns rätt till privatliv.

Ett avslöjande exempel på hur det kan vara att växa upp med livet exponerat i sociala medier kom nyligen från Brooklyn Beckham, son till David och Victoria Beckham. I ett öppet brev tog han avstånd från sina föräldrar och beskrev hur ”märket Beckham” alltid kommit först: ”Hela mitt liv har mina föräldrar kontrollerat berättelserna i pressen om vår familj. De performativa inläggen på sociala medier, familjehändelserna och de oäkta relationerna har varit en del av det liv jag föddes in i.”

Brooklyn Beckham avslutade sitt brev med att det enda han önskar är ett privatliv tillsammans med sin fru och framtida familj – en önskan som ger perspektiv på vad barn till dagens influerare kan komma att känna när de växer upp.

Samtidigt håller SVT fast vid sin ambition att visa en ”autentisk” bild av moderskapet genom serien, trots att den vardag som skildras knappast är representativ för genomsnittssvensken. Serien tar sig enligt bedömare något i avsnitten där Borg och Nilsson föder barn, men den grundläggande problematiken kring barnens exponering kvarstår.

Kontroversen kring ”Mammor” väcker viktiga frågor om public service-bolags ansvar när det gäller att ge plattform åt influerare, samt om barns rätt till privatliv i en tid då deras liv i allt högre utsträckning används som innehåll i föräldrarnas karriärer på sociala medier.

Debatten visar också på en större samhällstrend där gränsen mellan underhållning, reklam och dokumentär blir allt otydligare, och där SVT nu kritiseras för att ha tappat sitt kritiska förhållningssätt till fenomenet influerare.