Dan Israel: Nu har Norstedts återigen förlorat sin heder

Norstedts förlag har gett en ny författare i uppdrag att skriva ytterligare böcker om Kurt Wallander, Henning Mankells världsberömda kriminalkommissarie. Minst två böcker ska skrivas, och förläggaren Adam Dahlin hoppas att serien ska bli betydligt längre. Beskedet har väckt stark kritik, inte minst från Mankells tidigare förläggare, som arbetade med författaren i nära fyra decennier.

Mankell avled 2015. Han var tydlig med att det inte skulle skrivas fler romaner om Kurt Wallander efter hans död. I den sista boken, ”Den orolige mannen”, gjorde han till och med Wallander dement – enligt hans förre förläggare ett medvetet sätt att göra det omöjligt för någon annan att ta vid. ”Men när det kommer till pengar står sig såväl demens som död slätt”, skriver förläggaren i ett debattinlägg i Dagens Nyheter.

Kritiken mot att fortsätta på en avliden författares litterära universum är inte ny. När David Lagercrantz 2015 tilläts skriva en fjärde bok om Stieg Larssons karaktärer i Millennium-serien, var Mankell själv starkt kritisk. I en intervju med Svenska Dagbladet kallade han det för ”den klassiska traditionen av Faust. Han säljer sin egen själ för några kronor.”

Även andra författare reagerade då. Maj Sjöwall, som tillsammans med Per Wahlöö skapade böckerna om Martin Beck, sade att det var ”förfärligt” och att det var helt otänkbart att någon annan skulle ta över deras karaktärer. Håkan Nesser menade att det i grunden handlade om att tjäna pengar och kallade det ”Norstedts förlorade heder”.

Nu är det alltså Norstedts som återigen valt att låta en annan författare kliva in i ett omtyckt litterärt universum – denna gång Mankells. Enligt förlaget ska den nya författaren skriva om Kurt Wallander och hans dotter Linda. Adam Dahlin säger till Dagens Nyheter att han hoppas på en ”väsentligt längre serie” än de planerade två böckerna.

För Mankells tidigare förläggare är beslutet ett svek. Han berättar att Mankell skickade sina manus till honom, att de diskuterade Wallanders utveckling och att författaren var solklar på en punkt: efter hans död skulle ingen ny roman skrivas om Kurt Wallander eller hans värld. Att förlaget inte kontaktade honom, trots att han i Mankells testamente förordats att förvalta det litterära arvet, tolkar han som att förlaget befarade hans svar.

Fenomenet är internationellt. Flera stora bokserier har efter författarens död fortsatts av andra: James Bond-böckerna har skrivits vidare av bland andra Kingsley Amis och Sebastian Faulks, och Stieg Larssons Millennium-serie har efter David Lagercrantz nu tagits över av Karin Smirnoff. I Sverige har debatten om rätten till en författares fiktiva världar återkommit med jämna mellanrum.

För förlagen handlar det i hög grad om ekonomi. Wallanderböckerna har sålt i tiotals miljoner exemplar världen över och ligger till grund för en rad framgångsrika film- och tv-produktioner. Att knyta en ny författare till varumärket Wallander innebär en betydande kommersiell potential, men väcker frågor om konstnärlig integritet och respekt för författarens egen vilja.

Inom förlagsbranschen talar man om ”legacy sequels” – fortsättningar på kända serier efter ursprungsförfattarens död. Framgångarna med exempelvis nya Sherlock Holmes-historier eller de senaste Millennium-böckerna visar att publiken vill ha mer, men också att varje sådant projekt väcker debatt om var gränsen går mellan hyllning och exploatering.

Frågan är nu om Norstedts nya Wallanderböcker blir en litterär framgång eller ett moraliskt misstag. Mankells förre förläggare är inte ensam om att se det som ett brott mot författarens vilja. Förlaget å sin sida menar att man ger nytt liv åt en älskad serie. Oavsett utfall står Norstedts inför en svår balansgång: att övertyga både läsare och kritiker om att den nya berättelsen gör rättvisa åt ett av svensk kriminallitteraturs mest ikoniska arv.