Det obegripliga i att ha ett barn blir till vemodiga ballader

I barnbokens hjärta – två nya verk som fångar föräldraskapets essens

På boksidorna dyker regelbundet nya barnböcker upp, men sällan är de så innerliga och träffande som Lisen Adbåges ”Bakom hjärtat” och Oscar Danielson och Stina Wirséns ”Vi kommer älska dig då”. Båda böckerna utforskar relationen mellan förälder och barn med en närvaro som berör på djupet.

Lisen Adbåges ”Bakom hjärtat” fångar läsaren redan på baksidan med en illustration av en mamma som håller ett barn i famnen vid en badbrygga. Bilden bär på en slående enkelhet som påminner om Karin Broos stämningsfulla målningar, men utan den fotografiska precisionen. Istället använder Adbåge få kritlinjer och ett centrerat ljus som utgår från mammans och barnets hud – en stillhet och ett fokus som genomsyrar hela boken.

Verket består av korta, kärleksfulla dikter till ett barn, där tiden och dess obevekliga framåtrörelse utgör en vemodig underström. En dikt konstaterar träffande: ”Att vara bara barnet är inte alls så bara, det är ju det första och största man kan vara, du ska bara vara vuxen alltid sen, aldrig blir du nånsin bara barn igen.” Som förälder blir man ständigt påmind om denna förgänglighet – hur barnet utvecklas och förändras, dag för dag.

Adbåge hittar inte bara det stora i föräldraskapet utan fångar även vardagens små detaljer: elektriskt hår, morgonpruttar, torr resår och korviga kläder. Hon skildrar barnets tjuriga envishet, dess hyperfokuserade blick på en leksak, och det djupa andetag som en förälder drar i barnets hårfäste. Även om vissa metaforer ibland känns uttjatade, vägs de upp av insiktsfulla konstateranden, som att det inte är barnet som går i våra spår, utan vi i deras.

”Vi kommer älska dig då” utgår från Oscar Danielsons låt ”Besvärjelse”, känd från dokumentärserien ”Född 2010”. Stina Wirsén har illustrerat boken med skissande linjer som skarpsynt skildrar barnets utveckling. Bildspråket är mindre naivistiskt än hos Adbåge, men båda konstnärerna lyckas med små medel skapa liv i sina illustrationer.

Här blir det obegripliga i att ha barn påtagligt: hur någon först lär sig gå och plötsligt en dag gråter över ett krossat hjärta istället för en bortsliten leksak. Wirséns karaktäristiska bläckpenna och distinkta akvarellfärgsnedslag skapar bilder som går in i varandra – ett virrvarr av ögonblick, minnen och upplevelser som speglar tiden som går. Detta samspelar utmärkt med textens korta konstateranden som fångar essensen av livet i retrospektiv.

Medan ”Bakom hjärtat” fryser ett ögonblick i tiden – den period då man har en växande tvååring – är ”Vi kommer älska dig då” mer en snabbspolad berättelse om föräldraskapet från vagga till barnbarns vagga. Den vågar spekulera om framtiden: ”Och sen efter några år, sitter vi barnvakt så ofta som vi får. Och vi är stolta kan du tro, stolta som få, när vi ser dig med dom små.”

I dagens osäkra tid kan sådana framtidsvisioner inte tas för givna. Men som fantasi eller önskedröm är den vacker, även om den kanske inte bör läsas som en uppmaning.

Trots att båda böckerna har ett tilltal som riktar sig till barn, är den faktiska målgruppen sannolikt deras föräldrar – från de yrvaket nyblivna till de som befinner sig mitt i vardagskaoset med småbarn, de som har tonåringar som tackar nej till tröst, och de som har hela resan bakom sig.

I en tid då barnböcker ofta är didaktiska eller underhållande, står dessa två verk ut genom sin förmåga att artikulera föräldraskapets mest svårfångade känslor: tiden som rinner iväg, den obeskrivliga kärleken och de små ögonblick som tillsammans bildar livets väv. De är lika mycket barnböcker som föräldraböcker – och däri ligger deras särskilda styrka.