EKG: Nej, jag ger mig inte, fika är flytande!

Midsommaraftonen är här och med den följer de traditionella festligheterna som många svenskar förknippar med denna tid på året. För de flesta innebär det sill med gräddfil, gräslök och färskpotatis, samt de obligatoriska jordgubbarna som sällan erbjuds till kampanjpriser under denna högtid. Snarare tvärtom brukar priserna vara i det högre laget.

Till midsommarfirandet hör också olika sorters drycker, oftast väl kylda för att passa till den förhoppningsvis varma sommarkvällen. Men det finns en dryck som många svenskar inte kan vara utan, oavsett årstid eller tid på dygnet, och det är kaffe – eller som det ofta kallas på svenska: fika.

Diskussionen om vad ordet fika egentligen betyder och hur det ska användas har blossat upp på nytt. Tidigare i juni, på nationaldagen, refererades det till en undersökning genomförd av opinionsinstitutet Novus på uppdrag av Språktidningen, där svenskarnas favoritord kartlades. Ordet ”lagom” tog förstaplatsen, följt av ”allemansrätt” och ”fika” på tredje plats.

Men användningen av ordet fika väcker debatt. Traditionellt sett har fika handlat om själva aktiviteten att dricka kaffe, eventuellt med något tilltugg, snarare än om mat eller bakverk. När någon säger ”ska vi fika” eller ”jag fixar fika” borde det rimligen betyda att kaffebryggaren sätts på, inte att en hel buffé med bakverk och smörgåsar dukas upp.

Läsare har hört av sig med starka åsikter i frågan. En läsare vid namn Lena uttryckte sin frustration över den moderna användningen av ordet. Skulle ”jag fixar fika” verkligen innebära att man endast sätter på kaffebryggaren utan att erbjuda något ätbart till? Majoriteten av de som hörde av sig höll dock med om att fika primärt handlar om dryck – mer specifikt kaffe.

En annan läsare, som kallar sig språkpolis, berättade om en upplevelse från en sjukhusvistelse där hon fick frågan om hon ville ha fika. När hon tackade ja fick hon följdfrågan: ”Te eller kaffe?” vilket hon upplevde som överflödigt eftersom hon ansåg att hon redan hade svarat på frågan genom att säga ja till fika.

Det svenska språket är rikt på olika uttryck för kaffe och kaffedrickande. Äldre generationer använde ofta slanguttryck som ”brassa juffe” för att beskriva kaffekokandet. Andra alternativa benämningar inkluderar ”javanesisk dryck” – en referens till den indonesiska ön Java som historiskt varit en betydande kaffeproducent.

Tidigare generationer hade också sina egna preferenser när det kom till hur kaffet skulle tillagas och serveras. Kokkaffe på fat med en bit hugget socker var en gång i tiden en vanlig servering, där man sörplade kaffet från fatet och lät sockerbiten smälta i munnen. Denna tradition har dock i stort sett försvunnit bland yngre generationer som föredrar mer moderna bryggmetoder.

I samband med pågående fotbolls-VM har kaffekonsumtionen för många svenskar fått en extra dimension. När Sveriges premiärmatch mot Tunisien spelades tidigt på morgonen klockan fyra väcktes frågan hos många fotbollsentusiaster om man skulle ställa väckarklockan eller hålla sig vaken hela natten. För de som valde det sistnämnda alternativet blev kaffet en viktig följeslagare för att klara av att bevittna matchen.

Kaffekulturen i Sverige är djupt rotad och har en lång historia. Sverige ligger konsekvent i toppen bland länder med högst kaffekonsumtion per capita i världen, och fika har blivit en institution i det svenska samhället. Det handlar inte bara om drycken i sig, utan om den sociala samvaron och pausen från vardagens stress.

Diskussionen om fikans betydelse och användning speglar något större – hur språk förändras över tid och hur olika generationer tolkar och använder ord på olika sätt. Även om det kan uppstå missförstånd och frustration kring hur ordet används, visar debatten också på det svenska språkets rikedom och komplexitet.

Oavsett hur man definierar fika eller vad man kallar sin kaffekopp, står det klart att kaffedrickandet är en central del av svensk kultur och identitet. Från midsommarfirandet till VM-nätter – kaffet är en trogen följeslagare genom alla årstider och livets skiftningar.